Ett utslag av sunt förnuft

Regeringsrättens avslag att inte pröva ett överklagande om rätten att få tillgång till särskilt boende på grund av otrygghet i samband med hög ålder och därtill kommande sjukdomar som gör stora hjälpbehov nödvändiga, visar på att bristande omdöme länge har rått bland dem som haft ansvaret kring dessa ärenden. Det är den politiska ledningen inom omsorgsförvaltningarna som skapar ramarna för sin verksamhet som sedan tjänstemännen (kvinnorna) ska verkställa, men här har en kortsiktig besparingsiver varit en ledstjärna vilken i sin förlängning sannolikt blivit en fördyring. Vi lever inte längre i den gamla gemensamma trygghet med släkt och vänner i vår närhet, på grund av olika skäl, såväl av högre ålder som vårt boende med längre avstånd, därmed ökar också risk för större otrygghet de sista åren av våra liv. Därför förefaller det som en väg att minska dessa accelererande problem kunde minska om våra politiker på allvar ser möjligheterna genom att skapa så kallade "trygghetsboenden", vilka det finns många fina exempel på väl fungerande inom vårt land.