Stockholmsprogrammet ett lyft för rättssäkerheten

Den gränsöverskridande organiserade brottsligheten blir allt vanligare och allt grövre. När de kriminella arbetar över landsgränserna så måste även de brottsbekämpande myndigheterna göra det. Detta har också ett mycket starkt stöd hos svenska folket. I en undersökning som gjordes i december förra året svarade 87 procent att EU bör ta ett betydande ansvar när frågan om EU bör ta ett ansvar för att motverka internationell brottslighet ställdes. Ytterligare tio procent svarade ett visst ansvar och endast två procent av de tillfrågade tyckte att EU inte ska ta något ansvar alls. För att kunna komma åt den organiserade brottsligheten så måste de nationella rättsliga myndigheterna samarbeta bättre, det gäller polis och åklagare, men även tullen. Därutöver måste det europeiska åklagarsamarbetet Eurojust och polisbyrån Europol utvecklas och effektiviseras. En av de högst prioriterade frågorna för det svenska ordförandeskapet inom de rättsliga frågorna är åtgärder mot människohandel. För att kunna förhindra detta grymma och cyniska utnyttjande av utsatta människor så måste samarbetet även intensifieras med länder utanför EU. Detsamma gäller i kampen mot narkotikan som smugglas till Europa. I det nu utgående Haagprogrammet så finns det ett mycket tydligt repressivt fokus. Det har handlat om åtgärder som i stora delar har varit proportionella och nödvändiga för att trygga säkerheten för EU:s medborgare, men samtidigt har den andra sidan av myntet, rättssäkerheten och skyddet av den personliga integriteten, alltför ofta glömts bort. En oroväckande trend som påbörjades efter den 11 september 2001 när allt för rätts-osäkra åtgärder började tolereras i jakten på terrorismen. Därför kräver vi i Centerpartiet nu att Stockholmsprogrammet ska ha en tydlig fokusering på rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och skydd av den personliga integriteten. Ett av de grundläggande kraven måste vara att alla misstänkta ska få en rättssäker prövning av sin sak. Då krävs det EU-gemensamma krav på häktningstider, bättre möjligheter att återvända till hemlandet under utredningstiden, översättning av dokument och tolkning vid domstolsförhandlingarna samt rätten till en försvarsadvokat som den åtalade kan kommunicera med. Detta betyder att samtidigt som det rättsliga samarbetet utvecklas för att förhindra och försvåra för den gränsöverskridande organiserade brottsligheten så måste EU orka jobba lika hårt med att säkerställa brottsoffers, misstänktas och åtalades rättigheter. Principen om ömsesidigt erkännande av varandras rättsliga system är bra, men förtroendet för det ömsesidiga erkännandet bygger på att svenskar, slovener och greker litar på att alla länder ger rättvisa rättegångar.