För mycket snack och för lite musik
De amerikanska punkveteranerna nyttjade ett makalöst effektivt mellansnack och lyckades elda upp publiken på ett sätt som jag aldrig har sett maken till innan. Circlepit efter circlepit uppstod under bandets överinseende, ramsor och allsång staplades på varandra och Anti-Flags politiska manifest slogs obönhörligt in i havet av ungdomar. Deras politiska budskap är förvisso grovt förenklat och, i Sverige, väldigt korrekt och icke-provokativt, men deras konstanta uppmaningar till respekt och omtanke om varandra är ett bra sätt att utnyttja sin makt som idoler. Folk vittnar till och med om en riktigt varm och vänskaplig stämning i det annars så brutala fenomenet circlepit. Gott så. Musikaliskt sett bjöds det på få extravaganser. Anti-Flag var förvisso för det mesta ett föredömligt välspelande punkband med gott om energi och ett väl inövat set, men det visar sig rätt snabbt att de bara har en fullt fungerande växel. Sångarna kompletterar dessutom varandra riktigt bra men i slutändan blir det för mycket snack och för lite musik för att jag ska köpa det fullt ut.
