Hon tog språnget ut i stora, vida världen

Nyligen skickade en stolt mormor i Sösdala in en bb-bild på dottern Ann, född Zachrison, med make Roman Haefeli och barnen Mia och nyfödda lilla Carla. Ann är född i en liten by utanför staden Kandy i centrala Sri Lanka. – Min mamma var bara 15 år och klarade inte att försörja mig. När jag var några veckor gammal lämnade hon mig på ett kloster. Där tillbringade jag mina första månader, som enda barn hos nunnorna. Åtta månader gammal adopterades hon och växte upp med sina nya föräldrar och en bror i Sösdala. Hon var väldigt hemkär, föräldrarna skojade alltid med Ann och sa att hon nog skulle bygga sitt hus på deras tomt så hon hade nära hem. – Men jag drömde om att bli advokat eller hotellägare i New York. Efter samhällsvetenskapliga programmet på Linnéskolan, reste Ann som au pair till Zürich i Schweiz. Tanken var att hon skulle stanna ett år. Det blev tolv år. –När jag först kom till Schweiz blev jag chockad över hur gammalmodigt allt var. Schweizarna kändes så korrekta och kalla. Allt var dyrt jämfört med i Sverige, allt från mat och boende till bio och andra nöjen. –Det tar tid att lära känna människorna, men när man väl kommer någon av dem inpå djupet så har man fått en vän för livet! Efter att ha passat barn ett år gick Ann schweiziskt gymnasium, eftersom det svenska inte räknas där. Därefter blev det universitetsstudier, där hon valde "publizistikwissen-shaft", som är en blandning mellan media- och journalistikutbildning med inriktning på ekonomisk historia och internationell politik. För att kunna försörja sig jobbade hon på en restaurang i Zürich och även inom tv-branschen. –Jag bodde i ett kollektiv med tre andra tjejer; en från Polen, en från Serbien-Montenegro och en schweizisk tjej som var uppvuxen i Belgien. Ann fick också en tjänst på Ikea, där hon sysslade med marknadsförning. Under Anns tolv år i landet gjorde hon enorma framsteg när det gäller det tyska språket. – När jag kom dit kunde jag bara min skoltyska, som var lika med noll. Numera betraktar jag det som mitt andra modersmål, eftersom jag pratar och skriver flytande och till och med drömmer på tyska. Den blivande maken Roman träffade hon år 2000. De gifte sig i rådhuset i Zürich 2006, vid en bröllopsceremoni där bara de närmsta vännerna och familjen deltog. Familjen utökades med dottern Mia. Det var genom makens jobb på företaget Mettler Toledo, som familjen hamnade i Kina. – Från Sösdala, eller Zürich, är det som att komma till en metropol likt New York. Shanghai har officiellt 18 miljoner invånare men det är cirka två miljoner svartarbetare här så det är mycket folk i en överbebyggd stad. –Det är dyrt att leva och bo i Shanghai. Hyrorna är höga men man bor bekvämt. Det är ofta som ett stort hotell med reception, pooler och tennisbanor. Vi bor på 43:e våningen. Det låter kanske högt, men då ska du veta att vi bara bor halvvägs upp i hyreshuset. Roman jobbar i Changzhou, som ligger två och en halvtimmes väg från Shanghai. Han kommer hem en dag i veckan och på helgerna. Resten av tiden är Ann hemma själv med barnen. Nyligen föddes parets andra dotter, Carla. –Hon föddes på ett amerikansk sjukhus. Att föda på ett lokal sjukhus kom inte i fråga eftersom personalen inte är tvåspråkig och min kinesiska är begränsad. Ann har visserligen läst kinesiska tre dagar i veckan, och klarar sig bra i de dagliga bruket. –Min kinesiska räcker till när jag ska handla och beställa mat, men med barnen pratar jag svenska och med min man blir det tyska. Ann tycker inte att det har varit helt lätt att smälta in i det kinesiska samhället och skaffa nya vänner. –Kineser är väldigt familjebundna och håller sig inom sitt "guanxi", som betyder nätverk. Även om det finns gott om västerlänningar, så väcker Anns familj viss uppmärksamhet när de är ute. – Dels för att vi är en blandad familj men även för att Mia har lockigt hår. Det är väldigt speciellt här i Kina. Familjen planerar att stanna i Kina fram till år 2010. –Sedan blir det kanske San Francisco ett år innan vi åker tillbaka till Shanghai för ytterligare två år. När det är dags för Mia att börja i skolan kommer vi att vara "hemma" i Schweiz igen. Zürich, Shanghai och Sösdala: tre vitt skilda hörn av världen som trängs i ett och samma hjärta. Ann känner sig hemma varhelst hon är – så länge som familjen finns där.