Tecken på att mörka moln kan skingras

I statistiken, i verkligheten i kommuner och hos företag såväl som i den politiska retoriken. Det handlar om alltifrån ökad arbetslöshet, ökade socialbidrag, minskade skatteintäkter, minskad produktion och underskott i de offentliga finanserna. Nedgången var snabb, brutal och global. Ingen del av världen klarade sig och kunde agera draglok för de andra. Däri ligger också den stora skillnaden för svensk del. Den senaste djupa krisen i början på 1990-talet var hemmagjord. Världsekonomin var inte i samma usla tillstånd som den svenska. Nu drabbas Sverige som ett litet exportberoende land mycket hårt trots att vi haft ordning och reda i finanserna. Sjunker efterfrågan på svenska varor och tjänster i omvärlden får det direkt återverkningar här hemma. Inte minst tydligt blir det i det faktum att det är just den exportberoende industrin där varslen och uppsägningarna varit som störst. Orter och regioner med stor del industri drabbas därmed hårdare än de delar av landet som har ett mer varierat näringsliv och större tjänste- och handelssektor. Svenskt Näringsliv presenterade igår en ny prognos om ekonomins utveckling. Den svenska ekonomin förutspås falla med 4,8 procent i år. Ett kraftigt fall men det finns ändå positiva tecken. Fallet i ekonomin bromsas upp och en återhämtning kan skönjas. Svenskt Näringsliv talar om att vissa länder i världen börjar agera draglok vilket torde vara positivt för ett exportland som Sverige. Prognosen ger en skönare bild än de som bjudits tidigare när fallet inte haft något ände. Återhämtningen blir dock långsam och det finns allvarliga problem att ta tag i. Arbetsförmedlingen som också kom med en prognos igår spår en arbetslöshet nästa år på 11,3 procent och ett BNP-fall i ungefär samma spann som Svenskt Näringsliv förutspår. Det mest allvarliga i de siffrorna ligger i att ungdomsarbetslösheten kan stiga till omkring 35 procent. En signal om att förändringar för att underlätta för unga på arbetsmarknaden behövs kan inte vara mycket tydligare än så. Sverige tillhör bottenländerna i Europa i den statistiken men inte när det gäller arbetslösheten som helhet. Och ingen naturlag säger att Sverige konsekvent ska ha högre arbetslöshet bland unga än andra länder. Det handlar om politisk vilja i att förändra arbetsmarknaden och göra den mer flexibel till gagn för ungdomarna. Skåne som region klarar sig inte undan effekterna av krisen men klarar sig bättre än många andra delar av Sverige. Konstateras ska dock att effekterna är olika inom Skåne beroende på näringslivsstrukturen och i nordost där industriandelen är högre är det tuffare. Gårdagens varsel hos Älvsbyhus blir ett i raden av exempel på detta. Men Skåne som helhet klarar sig alltså bättre än många andra delar av landet och bland de skånska företagen är det fler som tror att de har ökat antalet anställda om sex månader än som tror att de minskat antalet anställda. Det är för tidigt att blåsa faran över. Men det finns tecken på ljusning och det är nog så viktigt för psykologin. Ju sämre människor tror det ska bli desto hårdare håller de i pengarna. Något som fördjupar krisen. Om tecken på återhämtning syns i skyn kan effekten bli den motsatta och ett uppdämt konsumtionsbehov hjälpa till att ge ekonomin en injektion.