Äntligen tuffare krav på Vattenfall
För äntligen tar regeringen tag i ägardirektiven hos energijätten Vattenfall. Direktiven ska skärpas upp så att det blir ökat fokus på "omställningen till miljöanpassade tekniker, på värdeskapande och på ett bättre värnande av Vattenfalls varumärke" enligt näringsminister Maud Olofsson (C). Det är inte en sekund för sent. De nuvarande ägardirektiven tar inte tillräcklig hänsyn till att Vattenfall är en betydande aktör utanför Sveriges gränser tack vare en svällande utlandsverksamhet under socialdemokratiska regeringar såväl som under den sittande borgerliga regeringen. Vattenfall är en storspelare på den nordeuropeiska energimarknaden med betydande verksamhet i Tyskland. Det är faktiskt företagets största verksamhet. I vintras köptes holländska Nuon vilket gjorde att utlandsvikten i företaget blev ännu tyngre. Redan innan den affären var Vattenfall ett av världens 400 största företag sett till omsättningen. Utlandsverksamheten, särskilt i Tyskland, är oerhört kolberoende vilket rimmar illa med de stolta deklarationer som varit kring bolagets roll i omställningen mot en mer miljövänlig energiproduktion. När Världsnaturfonden under våren 2007 rankade de värsta kraftverken i Europa sett till koldioxidutsläpp visade det sig att Vattenfall ägde fyra av de sexton värsta utsläppsbovarna. Inte blir det bättre av att det är ett bolag som till hundra procent ägs av staten i ett land som driver på mot tuffare klimatmål i världen. Om de tuffare ägardirektiven ser till att vrida utvecklingen i rätt riktning är det bara att applådera. För det är orimligt att mindre än en tredjedel av Vattenfalls investeringar sker i förnyelsebara energislag när verksamheten har den kolkraftstyngd den har. Det går att ifrågasätta rimligheten med att ett helstatligt bolag har en så aggressiv expansionspolicy. Är det verkligen i uppdragsgivarnas intresse (de svenska skattebetalarna) att Vattenfall för att klara brunkolsbrytningen i östra Tyskland ibland flyttar hela byar? Är det verkligen i svenskt intresse att svenska staten äger tyska utsläppsbovar? Viktiga frågor där svaret från såväl alliansregeringen som Socialdemokraterna varit och fortsatt är ja vad det verkar. Med det som en verklighet att förhålla sig till är det viktigt att ägardirektiven nyttjas på bästa sätt för att främja omställningen mot en mer miljövänlig produktion. I Sverige såväl som i verksamheten utomlands.