Rektorn vill att eleverna väntar med högskola

Under 2007 tog fler än hälften av Hässleholms unga män och kvinnor studenten (51 procent för båda könen). Det är betydligt fler än Skånekommunerna i snitt (47 procent för män och för 45 procent för kvinnor). För hela riket var siffran 50 respektive 47 procent. Men sedan händer något, ty ytterst få av alla som satt den vita mössan på huvudet i Hässleholms kommun går vidare till så kallad eftergymnasial utbildning (oftast högskola). Av männen 23 procent. För kvinnorna 30 procent. Det är långt under snittet i Skåne och hela riket. En förklaring till att Hässleholm haltar är att många av gymnasieeleverna går på yrkesinriktade program. På Jacobsskolan prövar många elever arbetslivet ett par år före Högskolan. – Av mina cirka 600 elever med inriktning på textil, barn- och fritid, el, bygg, fordon, möbelsnickare, industri och undersköterskor så är det ganska naturligt om man vill prova på det yrke man lagt ner tre år för att utbilda sig till, säger rektorn Uno Nilsson. Men det finns ju inga jobb för unga? – Det är lite kärvare nu, men helt svart är det inte. Fasta arbeten är svårt att få men det finns tillfälliga jobb. Jag har pratat med unga. Uno Nilsson riktar till och med en uppmaning till eleverna att inte gå till Högskolan direkt efter studenten. – Varför det? Vi försöker värna om att det exempelvis inom vården behövs många duktiga undersköterskor. Det är bra att jobba några år för att prova på yrket innan man eventuellt vidareutbildar sig. Hoppar man på högskolan direkt utan att veta vad yrket innebär kan det bli konsekvenser man inte anat. Vilka konsekvenser? – Ta läraryrket till exempel. Man får bra betyg på gymnasiet och går direkt till lärarutbildning. För att sedan komma ut i en skola Malmö med 40 elever med invandrarbakgrund och ett himla liv utan att ha en susning om hur det är att arbeta som lärare. Nilsson skickar också en politisk signal. – Jag kan nog tycka att det har blivit ett omotiverat tryck på att alla elever skall gå vidare till Högskolan för att sedan inte få något jobb. Till sist påpekar Uno Nilsson att han och skolledningen inte har något emot att deras elever går vidare till Högskolan. Tvärtom. – Vi arbetar aktivt för det, men vi vill bara att våra elever är motiverade och ser konsekvenserna av det.