EU:s vattendirektiv kan bli miljardsmäll

Det finns också stora frågetecken kring kostnaderna, anser förbundet. I dagarna lämnar LRF över sitt remissvar till Vattenmyndigheten för södra Östersjön, och förbundet är rejält missnöjt med hur direktivet är utformat. – Vi ställer oss bakom ramdirektivets allmänna mål, att vi ska ha rent vatten, men är kritiska till hur man har arbetat fram materialet och konsekvenserna av förslagen, säger Marianne Andersson, vice ordförande i LRF i Skåne. Syftet med vattendirektivet är bland annat att förbättra skyddet av grundvattnet, insjöarna och vattnet utmed kusterna. En hållbar vattenanvändning ska främjas och statusen på vattnen höjas, är det tänkt. LRF kallar vattendirektivet för ett miljardbeslut utan politisk insyn. Frågorna måste lyftas upp på högsta politisk nivå omedelbart, anser LRF. – Arbetet sker för närvarande på tjänstemannanivå, och är dåligt förankrat bland politikerna. Vi är oroliga för vad det kan leda till för oss som jordbruksproducenter och för samhället i stort, säger Marianne Andersson. Att höja statusen på de skånska vattendragen kan komma att kosta samhället och markägarna åtskilliga miljarder. Tuve Lundström på Naturvårdsingenjörerna tar Tullstorpsån utanför Trelleborg som ett exempel. – Tullstorpsån ligger i den sämsta statusklassningen i vattendirektivet. Att rusta upp den till godkänd nivå kommer att kosta 130 miljoner kronor. Och det finns ett 30-tal vattendrag i Skåne med liknande förutsättningar., säger Tuve Lundström. Kjell-Åke Persson, före detta kommunalråd i Hörby är orolig för att kostnaderna för att förbättra statusen på vattendragen, sjöarna och kuststräckorna kommer att vältras över på kommunerna. – Det nämns inte någonstans i direktivet vem som ska betala för åtgärderna, säger Kjell-Åke Persson. LRF anser också att un-derlaget har stora demokratiska brister och att det saknas konsekvensanalyser. – Vi vill sätta mål istället för normer, säger Marianne Andersson.