Nytt the Hittills på scen
För första gången i festivalens fyraåriga historia besöker The Hittills evenemanget, kompletta med The Hit Brass. – Det ska bli spännande och vi ser framemot det, säger Nisse Åkesson. För trogna fans till bandet kommer uppställningen se lite annorlunda ut. Basisten Mike "Little Mike" Watson har lämnat bandet efter några år för att åter satsa på andra projekt och bandet har fått in en ny förmåga, om än inte okänd för Hässleholmspubliken. – Sid Andersson kommer att debutera för oss och det känns väldigt kul. Han har en enorm erfarenhet och är mycket duktig. Sid Andersson, tidigare basist i dansbandet Grönwalls och bland annat nominerad till guldklaven som Sveriges bästa dansbandsbasist, lade för några år sedan av med att spela, men gör alltså under Helgeåfestivalen comeback. – Han var trött på turnéer och när jag ringde till honom så var hans första fråga hur många spelningar vi hade per år. När jag svarade att det rörde sig om cirka 10-20 stycken så var han positiv. Vi sökte efter en basist som kunde sjunga och Sid är perfekt. Nisse Runesson menar att The Hittills ser lördagens spelning som lite av ett genrep inför höstens återkomst till Röda salongen i Kulturhuset, en scen de spelat på under flera år men inte besökt på ett tag. – Första spelningen var 2001 då Svenne Hedlund var med oss. Sedan spelade vi där varje år fram till 2006. De två senaste åren har vi haft andra saker för oss, vi har spelat i Ystad och turnerat runt i Sverige, men nu är det kul att vara tillbaka. Exakt hur spelningen kommer att vara uppbyggd är inte säkert än. Bestämt är dock att Claes "Clabbe" af Geijerstam ska vara med. – Annars vet vi inte riktigt hur det kommer att se ut. Vi ska testa lite nya låtar och vi gillar blandningen av alltifrån poplåtar till mer storbandsmusik. Det är inte helt omöjligt att publiken till höstens konsert möts av livemusik i foajén. – Det var faktiskt Mike Watsons idé. När vi var ut under turnén så tyckte han att det var så tomt och tråkigt när folk kom in och hängde av sig sina jackor. Jag föreslog att vi skulle ha någon som spelade där och det hela slutade med att vi själva stod där och spelade. Jag minns en kväll när vi spelade på Rival i Stockholm och publiken som skulle hänga av sig blev stående på trapporna in och lyssnade och applåderade, redan innan själva spelningen hade börjat. Det var härligt.