Gränsen är nådd för förskollärarna

I onsdagskväll mötte politikerna kommunens förskollärare under ett medlemsmöte i Lärarförbundet. Tonen från förskollärarna var uppgiven och man markerade att ytterligare besparingar inom förskolan kommer att få en lång rad negativa konsekvenser. De anser att besparingarna främst drabbar barnen som inte kommer att få den pedagogiska stimulans som de kan kräva. Även kontakten med föräldrarna kommer att påverkas när många barn lämnas och hämtas samtidigt. Sist men inte minst finns en oro för den egna arbetsmiljön där stress och otillräcklighet påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. – Det finns risk för ökade sjukskrivningar och vi får en inre stress när vi känner att vi inte sett alla barnen innan de går hem, uppger en förskollärare. Några beslut om besparingar är inte tagna utan frågan är under ny utredning. Förslag som diskuteras är bland annat minskade öppettider på flera förskolor, större barngrupper och neddragning av personal. Just de stora barngrupperna oroade personalen mest. De framhöll att det enligt ett beslut från 1998 högst ska få finnas 18 barn i en barngrupp. I undantagsfall kan man ta in 20. Enligt förskollärarna är det 20 barn som i praktiken blivit norm. Dessutom förekommer ofta överinskrivning. Att då höja ribban till 22 barn samtidigt som man drar ner på personal anser de vara en katastrof. – Vi har dessutom många små barn i våra barngrupper, hävdar en av förskollärarna. Även de ändrade tiderna för barn till föräldrar som är sjukskrivna eller arbetslösa oroar. Förskollärarna befarar att de flesta barnen anländer vid samma tidpunkt, vilket gör att det blir kaos vid överlämnandet av barnen. – Om de ändrade öppettiderna blir verklighet kommer över hälften av barnen att behöva byta förskola, förklarar Bengt Nilsson som är förskollärare på Hasselgården. Politikerna lyssnade men meddelade samtidigt att besparingarna kommer att drabba alla delar i kommunen. – Det kommer att svida, konstaterade Esbjörn Hansson (GPKS). Dag Ivarsson (M) menade också att det blir större barngrupper överallt i Sverige och att kommunen i princip har att välja på en skattehöjning eller att ta med en skuld till nästa år. Han förklarade också att om kommunen inte reder upp sin ekonomi kan staten gå in och ta över. Trots detta besked menade Mats Berg vice ordförande i Lärarförbundet att det måste finnas andra stenar att vända på. – Var tar pengarna vägen? undrade han. Prioriterar vi rätt? Två frågor där svaret troligen dröjer ytterligare en tid. Tjänstemän från utbildningsförvaltningen som varit med om att arbeta fram förslagen var även de inbjudna till onsdagens möte men hade förhinder.