Från Västra Torup kyrka till Metropolitan i New York

Fram till för lite mer än två år sedan bodde Susanna två hus från Eleanor och Ingemars gård i Hissmossa. Då var hon Västra Torups egen operastjärna och det har hon förblivit även om adresserna skiftat mellan länder och kontinenter. – Hit återvänder jag gärna. Nu den 13 december ska jag sjunga i min gamla sockenkyrka här i Västra Torup efter byalagets jul- och torparmarkand. Jag och Bodil Andersson har repeterat nu under förmiddagen och det känns bra att få sjunga traditionella sånger som Jul, jul strålande jul varvat med Bach, Handel och Caccini, säger hon.

Även om Susanna alltid tycks ha ett skratt bubblande i beredskap och ser oförskämt pigg ut så känner hon sig sliten. Hon har nyligen sagt upp sin fasta anställning som sångerska på Oper Leipzig i Tyskland och flyttat till skånska Kvidinge mellan Klippan och Helsingborg med maken Tecwyn Evans. – Jag har jobbat nonstop i fyra år. Bara de två sista åren har jag sjungit mindre och större roller i 17 operor. Nu inför tredje året på operan i Leipzig insåg jag att de vill ha mig till att sjunga nio operor på ett enda år. Det höga tempot hade fortsatt och därför valde jag att tacka nej, berättar Sanna som menar att lågkonjunkturen märks även inom operavärlden. – Det är ont om pengar på de olika operahusen och projekten blir färre och mindre. Vi är många som kämpar om jobben. Men jag ångrar ändå inte mitt beslut , säger Susanna och ett glittande leende sprider sig till ögonen igen när jag och fotografen gapar av förvåning. – Annars hade jag varit slut som operasångerska inom snar framtid. Min sopranröst har ett brett register som gör att det alltid finns en mindre eller större roll att stoppa in mig i. Allt beror på vilken röst man har. Jag har kollegor som sjöng i tre operor medan jag slet med nio stycken för samma lön, säger Susanna och får en allvarsammare ton i rösten. Samtidigt gör hennes breda register och erfarenhet av många roller att hon vågar ge sig ut som frilanssångerska igen. – Jag ska hoppa in i både på Oper Leipzig och i Australien där de sätter upp operor som jag haft roller i. Sedan hoppas jag få massor av ledig tid för vila och träning. Jag har inte hunnit att träna min röst på tre år. Med tanke på att jag ska sjunga upp på Metropolitan i New York i april så måste jag träna, säger hon och ler än en gång åt våra förvånande miner. Metropolitan? Är inte det alla operasångares dröm? – Jo, visst är det ett stort steg. Metropolitan är stor. Världens största operascen faktiskt. Sedan är det väl osäkert om jag når längre än till att provsjunga. Men sedan kan jag åtminstone säga att jag stått på Metropolitans scen. Jag vet dessutom sångare som fått förfrågningar därifrån tre år efter att de provsjungit, säger hon och ler stort. Nu på söndag är det dock Västra Torups kyrka som gäller. Men Susanna menar att konsert är konsert oavsett om det är en liten landsortskyrka eller en av världens fina klassiska scener. – Nej, det spelar ingen roll. Jag är alltid nervös innan det är dags att möta publiken. Sedan kan stressen ligga på olika plan. I Västra Torups kyrka tillåter jag mig att ha noter som stöd. Det kommer jag inte att ha på Metropolitan. Men på sätt och vis kan det vara mer nervöst att uppträda inför två personer än inför 2000. Den stora publiken blir en anonym massa. Det blir inte gamla grannar och vänner från förr i Västra Torups kyrka, säger hon och jag kan inte låta bli utan måste fråga vilken musik hon föredrar att lyssna på privat. Är det bara opera och klassiskt? – Nej, nästan aldrig opera. Jag tycker om all bra musik. Det kan vara allt från klassiskt till pop och hårdrock. Ärligt talat lyssnar vi sällan på musik eller ens radio hemma. Min man är dirigent så vi har musiken som jobb båda två. Därför njuter vi ofta av tystnaden på fritiden, säger Susanna och berättar att på fritiden byts den skimrande aftonklänningen och strama fracken mot arbetskläder som passar för renovering av huset i Kvidinge. Behöver hon någon gång tanka lite extra stillhet så står dörren på gården i Hissmossa öppen. Liksom kyrkoporten i Västra Torrup där gamla grannar och bekanta gärna lyssnar till en och annan konsert.