Annons

Sagan om Saab närmar sig slutet

ledare Ägaren GM:s besked slog ned som en bomb i fredags men det har ändå legat i färdriktningen så som utvecklingen varit.
Publicerad 21 december 2009 • Uppdaterad 14 december 2021
lär fortsätta vara oppositionens måltavla för Saabs öde. Sanningen är dock den att oppositionen inte agerat annorlunda mot regeringen om de haft makten. Foto: Scanpix
lär fortsätta vara oppositionens måltavla för Saabs öde. Sanningen är dock den att oppositionen inte agerat annorlunda mot regeringen om de haft makten. Foto: Scanpix

Ägaren GM:s besked slog ned som en bomb i fredags men det har ändå legat i färdriktningen så som utvecklingen varit. Saab har varit till salu under större delen av året och de två spekulanter som ägarna förhandlat med har inte varit några av de stora bilföretagen, inte ens några stora investerare. Nej det har varit två extremt nischade bilföretag, två lyxbilstillverkare med små volymer men svindyra bilar. Ängelholmsbaserade Koenigsegg var först ut men drog sig till slut ur och på sluttampen har det varit holländska Spyker. Att Saab ska läggas ned är naturligtvis tråkigt. Allra främst för dem som mister jobben i Trollhättan och hos underleverantörer. Och för de bilhandlare som sålt Saab som nu måste leta efter andra märken att plocka in i sina hallar. Men hur synd man än må tycka det vara att ett stycke svensk ingenjörskonst går i graven måste verkligheten emellertid ses i vitögat. Saab har oavsett ägare inte varit något vinstgivande företag. Tvärtom har företaget bara haft en handfull år med vinst under sitt 60-åriga liv. När oppositionen lever om och anklagar regeringen för både det ena och det andra har det låtit som om Saab bara varit ett tillfälligt offer för finanskrisens härjningar. Som om ett tillfälligt statligt stöd eller till och med övertagande hade löst saken och Saab kommit ur det hela blomstrande som aldrig förr. Det är ohederligt. Lika ohederligt som när jämförelser görs med andra länder och vad dess regeringar gjort och inte gjort för sin bilindustri. För i grund och botten har Saabs problem, i lågkonjunktur såväl som högkonjunktur, varit att för få bilar har sålts. Det är den krassa verkligheten. Finanskrisen har inte sänkt Saab, bara snabbat på processen. Regeringen och främst då näringsminister Maud Olofsson (C) har varit och kommer säkerligen att fortsätta vara en måltavla för oppositionen när det gäller Saab. Det har hetat och kommer att heta att hon gjort för lite. Exakt vad hon skulle gjort klarar dock inte oppositionen av att precisera. Luftiga ord om "nationell samling" är ju intet förpliktigande. Mona Sahlin (S) har sladdat hit och dit och ena stunden öppnat för statligt ägande i Saab för att nästa gång svänga 180 grader och påstå att hon aldrig förespråkat en sådan lösning. Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson har också velat vara med i racet och han menar att det är regeringens fel att det inte blivit någon ny ägare. Som om regeringen kunde bestämma över privata företag vilka bolag de ska förvärva. Sanningen är väl den att Saab inte räddats även om Sahlin och Eriksson suttit vid makten. Såvida de inte gått in med skattepengar och tagit över företaget men det senaste budet är att ingen i oppositionen var villig till det. Som opposition tar de chansen att påskina att de agerat väldigt annorlunda än regeringen . Visst har de detta privilegium men förtroendeingivande är det inte. Att Saab nu läggs ned behöver inte betyda slutet för biltillverkning i Trollhättan. Kanske kan fabriken och kunnandet hos delar av personalen leva vidare som legofabrik åt andra biltillverkare? Avtalet med kinesiska BAIC kan vara en grund för detta nya. Vem vet i dessa turbulenta tider bland världens biltillverkare. Men Saab lär det vara slut med.

Admin
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons