Sagan om Alice lever vidare
Sagan om Alice börjar en sommardag för snart 150 år sedan. Den 4 juli 1862 bjöd matematiklektorn Charles Lutwidge Dodgson de tre systrarna Liddell på utflykt tillsammans med sin gode vän Robinson Duckworth. Lorina Charlotte, 13 år, Alice Plesance, 10 år och Edith Mary, 8 år var döttrar till en nyinflyttad dekan på Christ Church College i Oxford där Dodgson arbetade. Picknickkorgen var packad och sällskapet gav sig av i roddbåt längs med floden Isis. För att underhålla flickorna började Charles Lutwidge Dodgson under dagen att berätta historier om en flicka som hette Alice och hennes äventyr. Flickorna blev överförtjusta i historierna och Alice Liddell önskade sig dem i nedskriven form. Dodgson skrev och ritade för hand en version som Alice Liddell fick i julklapp ett drygt år senare. Men redan då hade han planer på att ge ut boken på riktigt. Dodgson skrev till fler berättelser så att bokens längd nästan fördubblades. Bland annat lade han till den galne hattmakarens tekalas. Tre år efter den första utflykten var boken färdig och gavs ut under pseudonymen Lewis Carroll. Illustrationerna gjordes av skämttecknaren John Tenniel efter noggranna instruktioner från författaren. Dodgson var även en hängiven fotograf och han har vid flera tillfällen fotograferat Alice Liddell. Men när han skulle visa illustratören hur han ville att bokens Alice skulle se ut valde han en helt annan flicka än verklighetens Alice. En flicka som var blond och långhårig, till skillnad från Alice Liddell som var mörk och kortklippt. Men när Dodgson skrev berättelsen använde han sig av inspiration från sin omgivning. En del personligheter, händelser och byggnader kan återfinnas i Oxford eller Christ Church. Bland annat finns den utdöda dronten att beskåda på ett museum i staden. Vardagliga saker som en krocketmatch blev i Dodgsons värld något spännande och fantasifullt. En krocketmatch med flamingos som klubbor och igelkottar som klot. Med gåtor som inte har något svar och ett ständigt överraskningsmoment fungerar Alice i Underlandet inte som vanliga sagor. Likt en dröm förändras verkligheten gång på gång. Och precis som när vi drömmer accepterar Alice att spädbarn förvandlas till grisar och att hennes kropp förvandlas på olika sätt. Även om boken mottogs med stort intresse så är det nog många barn som upplevt Alices Underland som något skrämmande och obehagligt. Alice förlorar kontrollen över sin kropp och hon stöter på figurer som är allt annat än trevliga. För att inte tala om Drottningen som vill hugga huvudet av henne. Alice och hennes äventyr vände upp och ner på barnlitteraturen. Sedan boken kom ut för första gången 1865 har den dykt upp i otaliga versioner både som film och teater. Tim Burtons 3d-version som har premiär på bio i dag är ett exempel på att Alice är fortfarande en stor inspirationskälla för många. Modeskapare, filmskapare, författare har inspirerats av de galna idéerna. Salvador Dalí är en av alla konstnärer som har illustrerat sagan och svenska modemärket Minimarket inspirerades av Alice möten i Underlandet i sin vårkollektion 2009. Regissören Hayao Miyazakis film "Spirited Away" och författaren Neil Gaimans "Coraline" är två exempel på berättelser där huvudpersonen likt Alice i Underlandet hittar vägen in i en annan värld där allt är likt den vanliga världen men ändå helt annorlunda.
