Karnivool satsar på förändring

Det hann gå nästan ett decennium från första tonen till genombrottet med debutalbumet Themata. Ändå har ingen inblandad knappt hunnit fylla trettio. – Fast jag fyllde faktiskt precis trettio, erkänner sångaren Ian Kenny. Många härliga saker har hänt under de här åren, det har varit fantastiskt. Men det har verkligen också gått både upp och ner och vi har fått uppleva en hel del galen skit. Samtidigt är vår vänskap starkare än någonsin. Inget slår att få göra musik med sina bästa vänner. Ian säger att det bara var bra att Karnivool inte slog direkt. Särskilt som bandet inte fanns officiellt förrän år 2000. Innan dess gällde det bara att komma på exakt vad det var de ville göra. När denna inte helt oviktiga detalj var utarbetad sade alla inblandade upp sig från sina jobb och satsade heltid på musiken. – Vi har spelat tillsammans så länge vi kan minnas, men vi spenderade två år i replokalen innan vi gjorde vårt första gig. Det vi gör är ganska komplicerat, så vi ville få det rätt från början. – Och allt sedan dess har ni tydligen fortsatt att ta god tid på er. Nya albumet Sound Awake släpptes fyra och ett halvt år efter första skivan på hemmaplan? – Det stämmer. Vi släppte Themata i början på 2005, och efter det turnerade vi arslet av oss. Sådär höll på i tre år innan vi tog ledigt ett tag och sedan åkte till Sydamerika och spelade ännu mer. Sedan berättar Ian att responsen på Sound Awake såhär långt varit "fantastisk". Folk fattar poängen med den, förklarar han och tillägger att timingen är rätt med tanke på det inte direkt släppts något liknande på ett tag. – Vi har en annan inriktning den här gången. Men mycket har hänt sedan sist, så vi ville göra något annorlunda. Fast det låter förstås fortfarande mycket Karnivool. Däremot är vi inte bandet som gör samma skiva två gånger. Precis som våra lyssnare förändras vi. Jag har läst att det här var första gången ni skrev tillsammans alla fem. Tjafsade ni mycket? – Ja, vi stångades hela tiden. Det hör till den kreativa processen. Särskilt när det handlar om fem människor som är så nära sammanlänkade som vill få fram sina poänger. Men jag tror det är nödvändigt att arbeta såhär om man ska hitta de bästa alternativen. Ian berättar inte helt överraskande att han och kollegorna växte upp med klassiska progressiva band som Queensryche och Dream Theater men när de själva hade börjat spela fanns även grungen med i bilden. Därav det tämligen karaktäristiska soundet som så småningom skulle fånga branschens intresse. Men det var först efter att på egen hand ha släppt två ep:s 1999 och 2001 som sångaren började se en seriös framtid för bandet. – Jag tror det var två år efter vi slutat hight school när vi hade gjort våra första shower lokalt som jag vågade fundera i dom banorna. Men det var Themata som fick mig att tro att det skulle kunna funka. När jag vid något tillfälle lyssnade igenom skivan tänkte jag bara "F-n, det här kan vara starten på något speciellt". Sound Awake gick direkt in som tvåa på albumlistan hemma i Australien och utgör dessutom startskottet på en stor internationell lansering för er, så allt verkar ha gått bra. Men det här är också er första skiva på Sony. Tvekade ni aldrig i egenskap av progressivt rockband att skriva på för en multijätte? – Absolut, vi hade massiva reservationer. Vi hade sagt nej fyra år i rad innan vi tackade ja, men vi väntade på att få den rätta dealen. Vi har ett utvecklingsavtal som gäller internationellt samtidigt som vi alltjämt är indie i Australien. Jag kan rekommendera alla band att göra likadant som vi. Det kan fungera i deras favör.