Ingvar tar livet med en klackspark

Lite trevande spekulerar han i varför han går hem i stugorna: Kan det vara det nyfikna lyssnandet, eller den respektfulla och lika behandlingen av alla människor. För han, påtalar han, har brister som alla andra. Mitt i uppräkningen av de egna bristerna - "varit för länge ute på kvällen och kanske gift mig för ofta" - håller han på att glömma det trevliga leendet.

– Jo, det kan ha spelat en viss roll. En engelsk filosof har sagt att det är ingen idé att ta livet för allvarligt, man kommer inte levande ur det. Trots kändisstatus ända sedan han gjorde sitt genombrott i medievärlden som sportkommentator för OS 1976 i Montreal, har kändisskapet inte stigit honom åt huvudet. – Jag har inte tagit mitt kändisskap på allvar. Men jag tror att man förändras utan att veta om det. Ändå är jag fortfarande mycket barnslig och har svårt att ta vanliga alldagliga icke-problem på allvar. Jag kan skratta åt alldagliga situationer och tycker om att överraska. Jag älskar practical jokes! Fast människorna man skojar med måste kunna skratta med och ska inte förnedras. För då är det ingenting värt. I väntan på Här är ditt livs fortsättning i september har han inga problem att fylla dagarna med sidouppdrag. Även försäljningen av konferensanläggningen Baldersnäs herrgård, som han har ägt i fem år, tar mycket tid. – Det har varit betungande med 25 anställda och jag är ingen byråkrat. Jag går mer på känsla. Åren på Baldersnäs är dock ett roligt minne. Livet är minnen, möten och ögonblick - och det är mer värt än vad man har i kassakistan. Om 20 år, när jag är på hemmet och yoghurten rinner i mungipan, är minnen det enda jag har. Då kommer han antagligen inte att kunna hålla sig för skratt vid minnet av den sexårige Ingvar som cyklar och samtidigt refererar en fotbollsmatch. Detta väckte uppståndelse hos en av granntanterna i Mölnlycke, som genast ringde mamma Solveig och rapporterade: Ingvar är inte klok, han refererar för sig själv. Men Lennart Hyland, som Ingvar arbetade med på tv-sporten, skrattade bara åt berättelsen. Och när Ingvar Oldsberg spjuveraktigt och utan förvarning imiterar ett referat av den legendariske radiomannen Arne Thorén, blir det hart när omöjligt att få hejd på skrattsalvorna.