Lars Nyborg: ”Skjut inte på problemen”

Överenskommelsen möjliggör lån på ofattbara 750 miljarder euro. Lån som ska kunna nyttjas av de EU-länder som så behöver. Främst handlar det givetvis om Grekland, men lånen kan även komma ifråga för andra krisländer.Lånen ska stärka den finansiella stabiliteten och undvika att länder med stora skulder slits sönder av spekulanter. Att finansministrarna hade bråttom att enas är inte svårt att förstå: under förra veckan föll världens börser kraftigt. Stockholmsbörsen med över tio procentenheter. Ekonomer förklarade det med att placerarna var som en nervös buffelhjord – anar en buffel oro och börjar springa så följer hela flocken efter i sken. Lånen ska med andra ord lugna bufflarna. Hur reagerade då bufflarna? Åtminstone i går föll överenskommelsen i god jord: börserna bokstavligen rusade. Ränteskillnaden mellan de grekiska och tyska statsobligationerna minskade vilket betyder att marknaden bedömer att risken i grekiska statspapper minskat i och med lånegarantierna. Men även om EU-länderna (främst EMU-länderna) och IMF genom sitt agerande, åtminstone på kort sikt, lyckats stabilisera finans- och kreditmarknaderna så återstår de grundläggande problemen; budgetunderskotten.

Grekland, Spanien, Portugal – ja listan kan göras lång över länder som dragit på sig alltför stora budgetunderskott. Dessa länder måste få ordning och reda i sin ekonomi och för det finns ingen annan dunderkur än att de måste få intäkterna att överstiga kostnaderna. Långivarna måste därför kräva åtstramningar i de offentliga finanserna för att lån ska beviljas. Annars skjuter de bara problemen framför sig.