För lite, för sent

Arbetsförmedlingen som integrationsverktyg har, som många fruktat, inte fungerat. Tanken var rätt och god: den till Sverige nyanlände ska möta den instans som ska hjälpa dem in på arbetsmarknaden och se till att de får ett fullvärdigt liv i Sverige, med möjlighet till egen försörjning, vilket är nyckeln till att slippa ett nedbrytande socialt utanförskap. Men var verkligen Arbetsförmedlingen rätt verktyg för detta? Tyvärr inte: handlingsmomentet blev mindre lyckat. Det kan med besvikelse konstateras att arbetsförmedlingen inte är en tillräckligt effektiv organisation för att hantera denna för Sveriges framtid enormt viktiga uppgift. Med de frågor som kan ställas kring förmedlingens effektivitet generellt, med alltför tung arbetsbörda för enskilda handläggare och alltför få jobb förmedlade, var det redan från början ett högt spel att också lägga denna uppgift på dem. Enligt den liberala tankesmedjan Fores, som undersökt reformens första 100 dagar, har förutsättningarna för invandrade personer att komma in på arbetsmarknaden blivit sämre, inte bättre, sedan reformen. Det är givetvis helt oacceptabelt att en åtgärd som kommit till för att avhjälpa ett problem i stället förvärrar det. Också överlämningen mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen har gått dåligt. Kommunerna har avslutat sina program och praktikplaceringar och Arbetsförmedlingen har inget att erbjuda som ersättning. Mycket märkligt att problemet uppstått, eftersom alla parter vetat att en övergång skulle ske. Det här är en varningssignal, men också en möjlighet för regeringen att rätta till de fel som finns i systemet innan det är försent, vilket måste ske. Krav måste ställas, men också öppna dialog om varför det inte fungerar. @Byli.8.init:Martina Jarminder