Hög stämning trots dyster dag
Bara en vecka efter Timbuktus lyckade konsert på Tivolirock i Kristianstad är det dags för hässleholmarna att få sin dos när han och Damn! intar Hovdala slotts yttre borggård. Det är en tapper skara människor som tagit sig till det natursköna området där vädrets makter inte är med oss denna kväll. Den somrigt utsmyckade scenen med gula blommor och där musikerna sprider värme på scen hjälper till att för stunden glömma bort det ständigt strilande regnet och helgens fruktansvärda händelser i Norge.
Till råga på allt elände avled även Amy Winehouse denna lördag, något som Jason ”Timbuktu” Diakité också tar upp under konsertens gång och dedikerar ”Karmakontot” till. Den något tvivelaktiga inramningen till trots gör Timbuktu och Damn! verkligen sitt yttersta på scen för att publiken ska få valuta för entrépengen. Den största skillnaden gentemot Tivolirockspelningen är ju ändå att alla är här för Timbuktus skull. För att bland annat lyssna till tonerna av hans senaste album ”Sagolandet”, som dominerar setet. Och inte mig emot, det är kanske hans bästa och jämnaste album hittills. Utöver detta är låtlistan ganska lik den som var på Tivolirock. Givetvis blir det en hel del av hans senare års hits också, i väldigt bra versioner ska tilläggas. Hits med tyngd, groove och ett grymt sväng där det kramas ur det bästa från låtarna med skickliga och dynamiska Damn! som utmärkt uppbackning. Malmönykomlingen Albin Gromer gästar också med sång i några låtar. ”Livets samba” inleder kvällen och sedan flyter allt på bra och som extranummer blir det ”N.A.P.” och ”Det löser sej”. Då har det redan gjorts fina och laddade versioner av bland annat ”Fantasi”, ”Alla vill till himmelen men ingen vill dö” och den briserande känslobomben i form av senaste singeln ”Resten av ditt liv”. Bifallet från publiken är även på topp i dessa låtar. Den roliga spontandansen som en av medlemmarna i Damn! faller ut i är också värt ett omnämnande.
Timbuktu är inte sen med att haka på med några väl valda danssteg. Att ha Damn! som sitt eget husband borde Timbuktu vara stolt över, för det är en mångsidig och genreöverskridande orkester som verkligen levererar. De bidrar även till att det händer mycket på scen under konsertens cirka 80 minuter. Innan Timbuktu och Damn! hade gått upp på scen gjorde Magnus Tingsek en timslång konsert. Direkt från Skanör kom han från en eftermiddagsspelning och trots att han hade lite svårt att veta vilken veckodag det var blev det en rätt behaglig spelning. Med sin akustiska gitarr, en ny keyboardist och Vindla String Quartet sjöng Tingsek sina tidlösa, nästintill andäktiga soullåtar som helhetsmässigt måhända känns lite för svala en kväll som denna men det går inte att säga att de var något annat än kompetent framförda. Som klippta och skurna att lyssna till sittandes i gröngräset. I duggregn och under en halvkylig kväll infinner sig inte riktigt den där påtagliga och direkta stämningen trots att Tingseks lena stämband imponerar och ett piggt inhopp av Linnea Henriksson som duettpartner skingrar molnen sporadiskt.