Över 100 poliser jagade gubbligan
Hösten 2010 var en intensiv tid polisiärt sett. Tre stora spaningsarbeten pågick samtidigt i Skåne och engagerade hundratals poliser.
Det ena var jakten på skytten i Malmö, det andra jakten på Gryningspyromanen och den tredje operationen var spaningarna mot Gubbligan.En viktig detalj skilde de tre utredningarna år. Medan Malmöskytten och Gryningspyromanen visste att de var jagade var Gubbligan ovetande om att de stod under bevakning.Fast Nisse Pistol, 64-årige Jan Nilsson, hade det på känn. I rätten lade han ut texten om sin polisnoja.- Jag ser poliser hela tiden, jag har ett helvete med det där. Jag har suttit inne i 20 år och kollar damcyklar, mopeder och 20-30 bilar per dag.Hans onda aningar stämde.
På Kristianstad polishus sitter chefsåklagare Pär Andersson och spaningsledare Tommy Börjesson. Rättsprocessen mot Gubbligan har rullat igång, men den här dagen är fri. Chefsåklagaren är kraftigt förkyld, men nöjd med att rättegången går som planerat. - Igår gick vi igenom skottlossningen efter sprängningen i Ullared. Det blev tre intensiva månader förra hösten och allt började med att en knislingebo berättade för polisen om en bil som han sett köra hetsigt några timmar före bankrånet i Broby. Mannen kom ihåg registreringsnumret och plötsligt visste polisen att en gammal bankrånare befunnit sig i trakten. - Det var det halmstrået vi behövde, konstaterar Tommy Börjesson. 70-åringens telefon började avlyssnas och snart hade kopplingen till Nisse Pistol säkrats. - Jag är stolt över att vi även lyckades knyta 52-åringen till ligan, säger Börjesson.
Rikskrim kopplades in och snart hade Kristianstadspolisen tillgång till piketstyrkorna i Malmö, Göteborg och Stockholm samt Nationella Insatsstyrkan, Kustbevakningen, buggningsutrustning, ja alla de hjälpmedel svensk polis har att tillgå. - Men ibland fick vi kämpa för att få de resurser vi ville ha eftersom även jakten på Gryningspyromanen och Malmöskytten krävde sitt, säger Tommy Börjesson.
Spaningscentrat blev en bunker i polishuset varifrån Tommy Börjesson och biträdade spaningsledare Peter Hansson ledde operationen. Det var bemannat större delen av dygnet. De misstänkta männens rörelser kartlades så noga det gick. I ett hus nära Sprängaren inkvarterades en grupp spanare, men strategin var hela tiden att hålla sig på så stort avstånd att trion inte skulle ana oråd. - Vi hade folk som bodde i stugan dygnet runt, berättar Börjesson. Syftet var att få bevis för att ytterligare rån planerades, men: - Vi skulle inte låta det gå så långt att de genomförde ett nytt bankrån. Det fanns risk för att människor kunde skadas.
Efter några veckors övervakning verkade ett nytt rån var nära. Då hade männen två torsdagar i rad rekognoserat vid en bank i Vaggeryd. Den tredje torsdagen gav de sig iväg igen. Då fanns en flyktbil (en stulen Saab 9000, vilket är Sprängarens är specialitet) placerad i Gislaved. 52-åringens mobiltelefon hade släckts ned och tidpunkten stämde. De rån som Gubbligan misstänktes för sedan tidigare hade alla begåtts vid bankernas öppnings- eller stängningtid. Detta för att utnyttja tidlåsen. Men en observation av en bil fick Nisse Pistol att hastigt avblåsa allt. Han blev övertygad om att en firmabil som stod vi banken tillhörde Rikskrim. Männen retirerade och de befarade rånförsöket avbröts.
Vid rättegången spelades en avlyssningen från detta tillfälle upp. Nisse Pistol talade högljutt om den observerade bilen, tilhörande en rörfirma. - Fy fan vet du! Jag fick en chock! Det var Rikskrim. Chefsåklagare Pär Andersson kopplades tidigt in i utredningen. Spaningsarbetet är bland det mest omfattande som både Pär Andersson och Tommy Börjesson varit med om. - Insatserna vid Helén-mordet var också stora, men det arbetet var helt annorlunda, säger Andersson. Vad kan männen i Gubbligan få för straff? - Fälls de för grovt rån kan det bli upp emot tio års fängelse.
