Öppnar dörren för skolorna

Staffan Fredin, kyrkoherde i Knislinge-Gryt och Kviinge, öppnar dörren för skolavslutning i kyrkan.– De är välkomna.Han accepterar att skolavslutningen inte är en gudstjänst och att kyrkan i det här fallet enbart ska vara en lokal för en icke-religiös högtid.– Samtidigt är det lite löjligt att säga att det inte får vara några religiösa inslag. Kyrkorummet är ju ingen neutral plats, det är fullt av religiösa inslag. Men det är riktigt att det inte ska vara en gudstjänst.Hur ser du på att skolavslutningen inte får innehålla religiösa inslag?– Jag förstår grundtanken att skolan ska vara religiöst neutral, det är inget konstigt. Samtidigt får vi inte glömma bort att en tusenårig tradition av kristen tro har präglat samhället. Det är viktigt att barnen får veta lite om den grund som samhället är byggt på. De kristna värderingarna som rör bland annat etik och moral är inbyggda i samhället och att lära ut var de kommer ifrån är en kulturhistorisk undervisning.Jennie Mårtensson, rektor på Snapphaneskolan i Knislinge, säger att man på skolan kommer att göra på samma sätt som tidigare år. Det innebär att årskurs 5 till 8 har avslutning i matsalen och årskurs 9 har avslutning i informationssalen på skolan. Sen har niorna även en avslutningsceremoni i kyrkan tillsammans med föräldrarna.– Och det är inga problem med det, vilket vi är glada för. Vi har haft diskussioner om vilka restriktioner som finns och avslutningen sker i samförstånd, säger Jennie Mårtensson.Catharina Rooth, rektor på Kviinge skola och Västerskolan i Knislinge, berättar att Kviinge-eleverna ska vara i kyrkan när det är skolavslutning.– När det gäller Västerskolan är det inte bestämt. Men där handlar det om att vi ska hitta en lokal där alla får plats, säger hon.

Lars Fröjmark, kyrkoherde i Glimåkra, ser inga hinder för skolavslutning i byns kyrka.– Skolan är välkommen, säger han.Fröjmark påpekar att han har förståelse för resonemanget i Broby.– Jag är lojal mot det sättet att tänka och vi är absolut inte på kant med Broby. Det kan komma till en gräns när man känner att det inte går. Men det är inte riktigt på det sättet här, vi upplever det inte så. Hade man sagt att avslutningen ska vara i kyrkan men ni inom kyrkan får absolut inte vara med hade det varit annorlunda, säger Fröjmark.Om det blir skolavslutning i kyrkan i Glimåkra kommer Fröjmark att närvara och säga några ord till eleverna.– Det blir ingen predikan och jag räknar inte det som en gudstjänst. Jag vill inte provocera, utan tycker det är roligt att vi kan vara i kyrkan. Frågan är givetvis vad som är religiösa inslag. Även om det inte förekommer predikan, bön, trosbekännelse eller välsignelse kan ju Fröjmarks ord ha sin grund i kristendomen.– Det jag säger knyter kanske an till exempelvis kärleksbudskapet. Men jag känner ingen oro för att vi skulle bryta mot lagen. Det är som sagt ingen predikan och jag ser det inte som gudstjänst.Fröjmark vill lyfta fram att religionsfrihet innebär att alla får tro vad de vill – inte att ingen får tro någonting.– Religionsfrihet får inte bli kristendomsfientlighet. Som det är nu får kristna utöva sin tro, muslimer får utöva sin tro och så vidare. Men om det här går för långt blir det inte att alla har rätt att göra det man vill; det blir att ingen har rätt att göra någonting. Man förordar ateism och det är ju också en form av religion.Niclas Kvist, rektor i Glimåkra, bekräftar att det är tänkt att skolavslutningen ska hållas i kyrkan.– Det har inte varit några problem tidigare. Vi har kommit överens om hur vi kan lösa det på ett bra sätt och följa skollagen, säger han.

Åsa Carmesund, kyrkoherde i Hjärsås församling, berättar att skolavslutningar i kyrkan inte är aktuellt i hennes område. – Vi har för små kyrkor, så vi har det inte i kyrkan. Istället brukar jag åka ut till skolan och säga något.– Vill skolan att jag ska komma gör jag gärna det och då pratar jag lite lättsamt och önskar trevlig sommar.Så du bryter inte mot skollagen genom att ha med religiösa inslag?– Inte mig veterligen. Jag är ju på skolans område och respekterar och följer deras regler. Sen kan man fråga sig vad som är religiöst och ickereligiöst. På många skolor kan man ha den gyllene regeln (behandla andra som du själv vill bli behandlad) som en grundvärdering. Men den kommer ju från religionen. Får man inte använda den i skolan då?