Att ha ett ansvar innebär att ta ansvar

Vi har gjort oss ett samhälle där ingen vill ha ansvar. Eller rättare sagt; ansvar vill man ha men inte ta. Ansvar innebär trots allt att man därmed får en viss makt vilket för många människor är lockande. Men problemet uppstår när ansvaret leder till något jobbigt, då vill den ansvarige inte ta ansvaret utan hänvisar vidare. Det mest uppseende- väckande på senare tid är politikerna i Stockholm som varit delaktiga till att i det närmaste skänka bort vårdcentralen Serafen. Den undersökande journalisten från Ekot möttes av ett nytt Sverigerekord i politisk förnekelse – ingen ville ta ansvar. Men jakten på ansvars-friheten gäller inte bara politiker. Tjänstemän på olika nivåer vill helst också slippa ansvar. Därför tas det fram luntor av instruktioner och regler att förhålla sig till. Hellre peka på paragrafer och hänvisa vidare till annan instans – ingen vill ta ansvar. Ett exempel på detta var tåget som för ett par år sedan fastnade på spåret i timtal utan varken vatten och luftkonditionering under en av de hetaste sommardagarna. Tillståndet för de inlåsta passagerarna blev nära på livshotande, men personalen fortsatte ändå hänvisa till säkerhetsregler från någon myndighet. Med sunt förnuft och fortsatt stor hänsyn till säkerhetsaspekter kunde situationen troligen lösts på ett smidigare sätt, men – ingen ville ta ansvar. Seriefiguren Bamse, marxist eller ej, brukar säga "Den som är stark måste också vara mycket snäll". I det här fallet vill jag säga att: "Den som har ansvar måste också ta ansvar". @Byli.8.init:Dag Gustavsson