För lite pengar satsas

Kommunen avsätter inte tillräckligt mycket pengar till löpande fastighetsunderhåll. Det slås fast i en färsk tjänstemannarapport.

Få politiker går till val på att satsa på underhåll av byggnader. Men den pågående debatten om kommunhuset visar att underhållsfrågor likväl kan utvecklas till brännheta politiska trätoämnen. De flesta är nog överens om att det är just det bristande löpande årliga underhållet som lett fram till dagens situation. Frågan som debatteras är inte att något måste göras utan vad. Nu visar en färsk tjänstemannarapport att fler fastighetsproblem mycket väl skulle kunna lura runt hörnet. ”Östra Göinge kommun avsätter i dag mycket lite medel till planerat underhåll. De fem miljoner kronor årligen som det årliga anslaget för fastighetsunderhåll omfattar täcker i huvudsak enbart akut underhåll”, står det i rapporten. - Det kan inte fortsätta hur länge som helst med bara akutinsatser, säger Bengt Gustafson, teknisk chef i kommunen och en av personerna bakom utredningen.

Det krävs 50 kronor per kvadratmeter och år i underhåll på kommunens byggnader, har en tidigare extern konsultutredning visat. De pengarna läggs inte i dag, konstaterar Bengt Gustafson. Vilka specifika lokaler som har störst behov har Gustafson ingen detaljkunskap om, uppger han. Men han skriver under på kommunalrådet Patric Åbergs (M) beskrivning att det generellt sett är idrottsanläggningarna som är mest behövande medan många skolor är i relativt gott skick.

Ett problem i dag även på skolorna är, visar tjänstemannarapporten, att de som använder kommunens lokaler inte har några egentliga incitament att hålla nere lokalkostnaderna eftersom ökade driftskostnader på exempelvis en skola inte måste täckas med rektorns pengar.- Man har inga regelrätta hyresavtal egentligen. Det innebär att kostnaden för lokalen blir inte så synlig, säger Tomas Carvonen, planeringschef i kommunen och projektledare för utredningen.

Huvudfrågan i utredningen var om det skulle vara bra att slå ihop kommunens fastighetsförvaltning med Klockarens. I dag förvaltar kommunen alla skollokaler och andra verksamhetsbyggnader själv, medan det kommunala bostadsbolaget Klockaren nästan enbart har hand om bostäder. En tidigare konsultrapport pekade på att det vore mer ekonomiskt att  låta Klockaren förvalta även verksamhetslokalerna. Men nu har det kommunala bostadsbolagets vd Stefan Nilsson gjort en ny utredning. Den stödjer inte det tidigare resultatet. Det skulle inte bli mer lönsamt för skattebetalarna om Klockaren tog över hela förvaltningen, menar Stefan Nilsson.  Tjänstemännens förslag är därför att låta nuvarande organisationsstruktur vara kvar.

Därmed står kommunen kvar med grundfrågan: hur ska det löpande fastighetsunderhållet bättre tas om hand? I slutändan handlar det förstås om var kommunen ska satsa skattepengarna.