”Jag försökte leva som kille, det gick inte”

Angelica är 23 år. Redan när hon var 12 år förstod hon att det var något som inte stämde. Då var hon kille och hade aldrig funderat över sin könstillhörighet. Men när puberteten kom började det hända saker i hennes kropp. Saker som inte kändes bra. – Jag hade en väldigt kraftig pubertet. Jag kände bokstavligen inte igen min kropp efter och under puberteten, säger hon. Den tiden satte djupa spår i Angelica. Hon blev deprimerad och fick ångest.– Jag försökte att leva som kille. Jag försökte verkligen, men det gick inte, säger hon.Det tog sju år innan hon kom till en läkare. Då hade hon berättat om sina tankar för sina föräldrar.– Jag var rädd för att berätta. Men jag mådde så dåligt att jag var tvungen att göra det, annars vet jag inte vad som hade hänt.När väl stenen var i rullning blev kontakten med sjukvården intensiv och Angelica beskriver den som förvirrad.– Jag har träffat många som är totalt okunniga kring transsexualitet. Till exempel var det en som sa att jag inte kunde vara kvinna eftersom jag är intresserad av kvinnor. Men det finns också många som kan mycket, säger Angelica.Just nu har Angelica ett pågående ärende hos Socialstyrelsen angående en remiss som efter ett år fortfarande inte har kommit fram. Även kommunikationen från sjukvården hade kunnat vara bättre. – Min första utredning blev nerlagd. Det tog sex månader innan jag fick veta det. Jag blev också skickad till en psykosspecialist för att utreda om jag var schizofren, utan att jag blev informerad om att det var någon som trodde att jag var det. Turerna har varit många. Men nu är hon nöjd med sin nuvarande läkare.– Det känns bra. Han är den jag har träffat som vet mest av alla, säger hon.

För att få korrigera sitt kön krävs en utredning och att en diagnos ställs. Angelica har fått sin diagnos och väntar nu på att hormonbehandlingen ska börja. Än så länge är hon fysiskt sett en man fortfarande. Sen väntar hårborttagning, logopedträning och tills sist operation. Men hårborttagningen har hon själv redan börjat bekosta.– Det har nog kostat runt 60 000 kronor. Men det finns inte en chans att jag hade vågat klä mig som en kvinna innan dess. Skäggväxten syntes genom sminket även om jag var nyrakad.Angelica har många mål i livet. Förutom könskorrigeringen vill hon flytta till Lund och doktorera i bionik.– Det är spännande hur man kan sammanföra biologi med mekanik, säger hon.I dagarna har hon varit i kontakt med reproduktionsmedicinskt centrum i Malmö. Efter samtal och möte blev det klart att hon får frysa in spermier för att senare i livet kunna uppfylla ett annat mål.– Jag vill bilda familj och skaffa hund, en husky.Angelica känner ingen annan transsexuell i Kristianstad. – Men om man tittar på statistiken så borde det ju finnas minst ett dussin till som jag här, säger hon. På grund av ett tekniskt fel försvann en del av artikeln i måndagens tidning. Här på webben publiceras artikeln i sin helhet.