Sally Ride var den första Sally Ride i rymden

ledare Hon var en av astronauterna på de båda berömda Challenger-flygningarna och den första amerikanska kvinnan i rymden, den tredje genom historien, efter två ryska kosmonautpionjärer.
Publicerad 25 juli 2012 • Uppdaterad 25 november 2021

Hon var en av astronauterna på de båda berömda Challenger-flygningarna och den första amerikanska kvinnan i rymden, den tredje genom historien, efter två ryska kosmonautpionjärer. Hon beskrev upplevelsen att resa i rymden som så roligt en levande människa kan ha.Har du aldrig hört talas om henne? Inte så konstigt, hon kämpade hårt för att du skulle ha svårt att komma ihåg henne. Hon är en av de astronauter som har varit minst intresserad av uppmärksamhet, har konstant avböjt att ge intervjuer och hade till och med ett avtal med NASA om att hennes ansikte inte skulle förekomma på souvenirer och t-shirts. Det fanns dock undantag: hon var mycket intresserad av att lära barn om vetenskap: i tv-serien Mupparna var hon med som bokstaven A- för astronaut.Hon var också en av fackelbärarna inför OS 2002, på tal om den kommande OS-festen. Hon medverkade i ett antal projekt för att intressera flickor för naturvetenskap, efter att hon lämnat NASA, så det var inte så att hon inte ville bjussa på sig själv. Men det var vetenskapen som skulle stå i centrum, inte hon själv, det var hon mån om. Sally Ride såg sig själv inte som en förebild eller en hjälte, det vittnar alla om i hennes närhet. Hon bara gjorde sitt jobb. Men vilket jobb sen ...

Rides liv var lite som en saga, fast inte den typen med prinsessor, mer som en äventyrsbok eller science fiction. Efter att ha svarat på en annons i sitt universitet Stanford Colleges tidning valdes hon ut till astronautprogrammet bland drygt 8300 sökande. Vid 32 skickades hon som yngst någonsin upp i rymden.

I samband med hennes död blev det offentligt att hon var homosexuell och hade levt med samma kvinna i 30 år. Hon var mycket skicklig på att skydda sitt privatliv. Kanske påverkade hennes homosexualitet beslutet att inte vilja synas. Eller så tyckte hon helt enkelt inte att det var en grej och ville inte att andra skulle göra det till det heller. Kanske var hon astronauternas Garbo och bara ville bli lämnad i fred, jag ska inte göra några antaganden om detta.

På ett märkligt sätt är hon ett utmärkt argument emot kvotering. Det kan vara frustrerande och nedslående att det går så långsamt med jämställdheten att man överväger åtgärder som kvotering: snabba lösningar kan vara lockande. Men exemplet Ride visar på varför det i fel sammanhang skulle vara fatalt. Vem vill fara ut i rymden och lägga sitt liv i en inkvoterad persons händer? Det första de som kände eller arbetade med Ride säger är att hon var rätt person för jobbet. Rätt person, inte rätt kvinna.

Ride ville helt enkelt varken vara första flatan eller första kvinnan i rymden, hon ville vara astronauten som var bäst i klassen och som körde världens coolaste robotarm, för att hon var bäst på det jobbet. Förhoppningsvis är det enligt dessa kriterier som vi alla kommer att bedömas i framtiden.

Martina JarminderSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.