Skåne/Kristianstad

Frontalkrock om vårdpengar

Artikel Skåne/Kristianstad De två blocken ser på verkligheten på så skilda sätt att det är svårt att veta om det är samma Skåne, samma budget de talar om.

De två blocken ser på verkligheten på så skilda sätt att det är svårt att veta om det är samma Skåne, samma budget de talar om.Pia Kinhult upprepade gång på gång att Femklövern vill tillföra vården 716 miljoner nästa år, en nettoökning på 2,9 procent. Hon betonade att det är 80 procent mer än vad Sveriges kommuner och landsting rekommenderar som kompensation för löne- och kostnadsökningar.Dessutom läggs en budget som ger 300 miljoner i överskott. – Detta i skarp kontrast mot Socialdemokraternas budget. Partiet skär med breda remmar ur andras läder, sade Pia Kinhult och syftade på partiets föreslagna skatteökning på 60 procent.Hon uppehöll sig också vid rapporter från OECD och Konjunkturinstitutet som påpekat att Skånes skattekraft är sämre än övriga Sveriges och att en lågkonjunktur hotar. Utmaningen är att få igång företagsamheten, vilket inte sker med en skattehöjning. Rikard Larsson anklagade Femklövern för att inte se verkligheten, att inte lyssna till signalerna från de anställda i vården.– 700 miljoner är mycket pengar, men man måste göra en analys av siffrorna egentligen innebär. Då blir siffrorna helt annorlunda. Ni tar ansvar för en enda sak – det är att ha Sveriges lägsta landstingsskatt, sade han.Oppositionen menar att när underskottet i vården (som ingen i dagsläget vet hur stort det kommer att bli för 2012) har räknats bort nästa år, blir det inte mycket pengar kvar i tillskott.– Majoriteten har suttit och räknat i kammaren. Om den istället hade gått ut i verksamheterna och sett hur man drar ner på antalet sjuksköterskor och stänger vårdavdelningar. Då hade den också fått svar på att 716 miljoner inte räcker, sade Rikard Larsson.En skattehöjning på 60 öre skulle räcka till 1 300 flera anställda inom vården, 100 fler vårdplatser, avskaffade avgifter inom primärvården och dessutom lägre avgifter på Öresundsbron, vilket skulle få igång en avsomnad integration mellan Skåne och Själland, fortsatte Rikard Larsson.Femklövern lyfte gång på gång fram att kostnadsökningarna inom vården har hejdats under 2012. De har minskat från 3,5 till 1,5 procent. Det innebär att utvecklingen med ständiga underskott kan brytas.– Vi är medvetna om att vården har det tajt och kommer att få det tajt nästa år, men budgeten innebär en ökning av nettointäkterna och den bortser ni helt ifrån, sade Anders Åkesson (MP).Han undrade också hur oppositionen kan måla fram bilden av en vård i kris när vårdköerna inom centrala områden, som thorax- och neurokirurgi, har minskat med många hundra procent.– Det har skett ett fantastiskt arbete, sade han.Gilbert Tribo (FP), regionråd inom Femklövern, valde att lägga sig mitt mellan höger och vänstersidan och öppnade för en framtida skattehöjning.– Vi kan inte blunda för att utgifterna för hälso- och sjukvården har legat på samma nivå av BNP under följd av år. Vi kommer inte att klara kommande utmaningar utan mer resurser. Vi behöver en diskussion på nationell nivå, sade han.Aktiv i debatten var Vilmer Andersen (V). Han talade om en förtroendekris. De anställda i vården litar inte längre på de styrande regionpolitikerna.– Den styrande Femklövern har i en följd av år underfinansierat sjukvården. Underskottet i storleksordningen 600 miljoner kommer inte att försvinna puff på nyårsafton. Därför föreslår vi en resursförstärkning. En skattehöjning med 75 öre skulle innebära ett tillskott på 1,5 miljarder, sade han.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Sökandet fortsätter efter befarad båtolycka

En person befaras ha hamnat i vattnet vid Älvsborgs fästning i Göteborg. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Inrikes
Inrikes

Sökarbetet i vattnet utanför Göteborg fortsätter under söndagen, sedan en förarlös fritidsbåt hittades mellan Skandiahamnen och Älvsborgs fästning under lördagsmorgonen. Båten uppges ha snurrat runt och polisen befarar att någon hamnat i vattnet.

Polisen har hanterat ärendet som en försvunnen person, och letade under gårdagen först på land, kobbar och skär, med hjälp av polishelikopter.

Därefter tog sjöpolisen vid och sökte med bland annat sonarutrustning i vattnet där båten hittades. Det är den sökinsatsen som nu fortsätter under söndagen, skriver polisen på sin hemsida.

Inrikes

Bolid lyste upp natthimlen i Västsverige

Klockan 01.08 natten till söndag lyste en stor meteor, en bolid, upp sommarnatten i Norge och västra Sverige.
Foto: Norsk meteornettverk
Inrikes
Inrikes Klockan 01.08 natten till söndag lyste ett blixtrande ljussken upp sommarnatten i Norge och västra Sverige. En bolid – en större meteor – skådades och fångades på bild av ovanligt många privatpersoner och rymdobservationskameror.

– Det är tydligt att det är en bolid, en stor meteor, som har rört sig i ett område söder om Oslo, säger Eric Stempels, forskare vid institutionen för fysik och astronomi på Uppsala universitet.

Rymdfenomenet har rört sig från 90 kilometers höjd ner till ungefär 25-30 kilometers höjd och synts över stora områden i hela södra Norge och västra Sverige, enligt forskaren.

Öppnat dörrar och fönster

– Att det blir så här ljust och följs av buller kan tyda på att det fallit en meteorit, säger han.

Norsk meteornettverk räknar just nu på om en meteorit har slagit ned på jorden och i så fall var. Troligtvis har den gått i små bitar, vilket gör det osäkert om man kommer att hitta en nedslagsplats.

– Men den har trängt långt ned i atmosfären och vi har väldigt många rapporter om att dörrar och fönster har öppnats av lufttrycket, säger Steinar Midtskogen, kameraansvarig på Norsk meteornettverk.

Svaret på om det ligger en rymdsten på marken någonstans i Norge räknar han med att ha om någon dag.

– Tankarna går förstås till fenomenet som inträffade över västra Uppland i november förra året där en mycket ljusstark bolid syntes. Jag uppskattar att den här är något mindre, säger Eric Stempels vid Uppsala universitet.

Ovanligt vid storstad

Meteorer är i grunden ett vanligt fenomen, ungefär som jordbävningar, enligt Eric Stempels. Däremot är det inte lika vanligt att det sker så nära en stor stad – inom tre mil från Oslo.

– - Om det är nära en storstad så är det fler som märker det och man hör mer om det, säger han.

Ungefär en gång om året faller en rymdsten av den här storleken så att den kan observeras över Sverige, något mindre rymdstenar faller tio gånger per år. Den här gången skedde det över tätbefolkade områden vilket ger bättre förutsättningar för forskarna att få in information. När rymdstenar fallit över fjällområden i norra Sverige till exempel finns inte lika många vittnesuppgifter.

De flesta meteorer som rör sig mot jorden kommer från ett asteroidbälte i området mellan Mars och Jupiter. För forskarna är det framförallt två frågor som är intressanta att söka svar på om meteorerna. Både var de kommer ifrån och vad de är gjorda av kan ge mer kunskap om rymden.

Kameror över hela Sverige

Eric Stempels koordinerar kameror över hela Sverige som satts upp av astronomiföreningar, forskare och privatpersoner. Bilderna fångar meteorer från olika vinklar och med hjälp informationen av dem kan man räkna ut vad som händer på himlen – vilken väg stenen kommit hit och var den kommer ifrån.

– Om vi får frågor från allmänheten om vad man sett på himlen är det viktigt att vi som astronomisk institution kan svara på vad som hänt. Då är kamerorna viktiga för att ge en tredimensionell bild, säger forskaren Eric Stempels.

TT: Men är det farligt med rymdstenar, kan man få en i huvudet?

– Det är så otroligt osannolikt att det händer. Det faller ned stenar från himlen hela tiden, men världen är så stor och vi människor upptar så lite plats, säger han.

Helena Björk/TT

Meteoren fotograferad från Trondheim, Norge.
Meteoren fotograferad från Trondheim, Norge.
Foto: Norsk meteornettverk
Meteoren fotograferad från Kristiansand, Norge.
Meteoren fotograferad från Kristiansand, Norge.
Foto: Norsk meteornettverk

FAKTA

Fakta: Asteroider och andra rymdobjekt

En meteor är det ljusstreck som uppstår på himlen när en meteorid (en liten kropp från rymden) faller med hög hastighet in i jordatmosfären.

En meteorit eller meteorsten är en fast kropp som fallit ned på jordytan.

En komet är en liten isrik kropp, oftast i omloppsbana runt solen.

En asteroid är en större kropp, småplanet, som går i bana runt solen och som hör till eller har sitt ursprung i asteroidbältet mellan banorna för Mars och Jupiter.

En bolid är en väldigt ljusstark meteor som till skillnad från andra kännetecknas av ett åskliknande ljudfenomen.

Källa: Nationalencyklopedin

Inrikes

Ökning av flickor som förs ut ur Sverige

Antalet flickor och unga kvinnor som ber om hjälp efter att ha förts ut ur Sverige har ökat under 2021.
Foto: Anders Humlebo/TT
Inrikes
Inrikes Antalet flickor och unga kvinnor som slår larm och ber om hjälp efter att ha förts ut ur Sverige har ökat under 2021. De gifts bort under tvång, misshandlas psykiskt, fysiskt och sexuellt och möjligheterna för UD att få hem dem är små.

En 15-årig flicka åker på semester till sina föräldrars hemland Irak. Hon vill inte resa för hon är rädd att hon aldrig får komma hem igen. På sociala medier skriver hon till sina lärare och ber om hjälp när hennes mamma säger att hon aldrig kommer att få se Sverige igen.

Flickan är en av de 16 flickor som hört av sig till organisationen GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime) under det första halvåret av 2021. Sabina Landstedt, som är stödsamordnare på GAPF, konstaterar att nu när gränserna börjar öppnas igen efter pandemin, har fallen som hör av sig till dem för att de blivit bortförda blivit fler och de som hör av sig är yngre. Under första halvåret 2019 var GAPF involverad i 12 ärenden som berörde bortförda barn och ungdomar, främst flickor. Samma siffra för första halvåret 2020 var 7 ärenden.

– De här flickorna som hört av sig är mellan 15 och 22 år. De har förs bort för att de inte följer familjens normer för hur man ska bete sig och i deras hemländer utsätts de för barn- eller tvångsäktenskap, säger Sabina Landstedt.

Bevakas av släkt

Flickorna som hör av sig ber om hjälp att komma hem igen. I samtliga fall har föräldrarna tagit ifrån dem deras pass och de bevakas ofta dygnet runt av släktingar. Den 15-åriga flickan i Irak hade berättat för socialtjänsten att hon var rädd att hon skulle bli bortförd och socialtjänsten kontaktade då föräldrarna.

– Detta är ett av huvudproblemen. De myndigheter som ska skydda de här flickorna vänder sig till föräldrarna när det är föräldrarna som är det största hoten för flickorna, säger Sabina Landstedt.

Barn som förs ut i landet har ofta haft kontakt med myndigheter innan. Enligt statistik från UD för 2020, hade de 72 ärenden gällande familjerelaterat tvång (134 individer där 88 var barn). I 50 av de 72 ärendena hade socialtjänsten haft kontakt med familjerna innan de lämnade landet.

Sedan 1 juli 2020 kan kommuner ansöka om utreseförbud om det föreligger påtaglig risk för att barn förs utomlands eller lämnar Sverige i syfte att ingå äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse eller könsstympas. Beslut om utreseförbud fattas av förvaltningsrätten. I brådskande fall kan kommunen besluta om ett tillfälligt utreseförbud.

Svårt för UD

Negin Amirekhtiar är utvecklingsledare och sakkunnig jurist på Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck, som startades på länsstyrelsen i Östergötland på uppdrag av regeringen 2014. Hon menar att vi måste bli bättre på att förstå barns utsatthet och alltid sätta barnens bästa i fokus.

– I dessa ärenden är det av avgörande betydelse, att se över andra insatser för barnen som möjligheten att gå in med ett LVU parallellt med ett utreseförbud. Vi kan se att man i en del ärenden, där det har beslutats om utreseförbud inte har vidtagits tillräckligt med andra skyddsåtgärder, det är då vanligt att barn tar tillbaka det de tidigare har berättat, säger Negin Amirekhtiar.

Nationella kompetensteamet bedriver en stödtelefon för yrkesverksamma. Under första halvåret 2021 mottog man samtal kring 465 ärenden, 16 procent rörde bortföranden.

– Svenska myndigheter, socialtjänst, skola och polis, måste bli bättre på att samverka för att vi tillsammans ska kunna arbeta förebyggande och förhindra att barn och unga förs ut ur landet. När barn och unga väl är bortförda har vi begränsade möjligheter till att kunna hjälpa de hem till Sverige, säger Negin Amirekhtiar.

Nationellt center

Paulina Erwing, departementssekreterare på sektionen för ärenden gällande familjekonfliktfrågor på UD, berättar att det i vissa fall tar många år att få hem en person och ofta är det nationella lagar i landet där flickorna befinner sig som ställer till det.

– I många av de länder där det här utspelar sig är kvinnor och barns ställning underordnad och det finns nationell lagstiftning och utresebestämmelser som säger att minderåriga måste ha vårdnadshavarens samtycke för att få lämna landet. Det gör situationen väldigt svår eftersom det är just vårdnadshavaren som kvarhåller flickan.

Det första UD gör när de får ett samtal om att en person är bortförd är att, om möjligt, att upprätta en säker direktkontakt med den bortförda och sedan samordna så att flickan och socialtjänsten i Sverige etablerar en kontakt. Men även om socialtjänsten faktiskt lyckas få ett samtal med flickan är hon pressad av familjen att säga att hon vill stanna.

Släpper ärendet

– Om du vaktas av din släkt dygnet runt och socialtjänsten ringer, då är det svårt att säga att man vill därifrån. Ofta säger flickorna bara det mammorna har sagt åt dem att säga och sedan släpper socialtjänsten ärendet, säger Sabina Landstedt.

Hon efterfrågar ett nationellt center som jobbar med att ta hem bortförda barn och förhindrar att de blir bortförda. Ett sätt att göra detta på är att arbeta som man gör i Norge, med koordinatorer på ett antal ambassader som med hjälp av lokala nätverk möjliggör att de unga förs tillbaka.

– I dag är det frivilligorganisationerna som har detta på sina axlar. Men vi har ju inget mandat att göra något.

Åsa Karlsson/TT

Sabina Landstedt stödsamordnare för organisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime (GAPF).
Sabina Landstedt stödsamordnare för organisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime (GAPF).
Foto: GAPF/TT
Amirekhtiar Negin, Utvecklingsledare och sakkunnig jurist på Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Amirekhtiar Negin, Utvecklingsledare och sakkunnig jurist på Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Foto: Christer Järild/TT
Paulina Erwing, departementssekreterare, Sektionen för familjekonfliktfrågor på UD. Foto: UD
Paulina Erwing, departementssekreterare, Sektionen för familjekonfliktfrågor på UD. Foto: UD
Foto: UD

feature

Botanisera bland grönsaker och godsaker

Trädgårn i Södertälje lockar bland annat med växthusodlade fikon.
Foto: Annika Goldhammer
feature
Resor
feature Dra upp sallad ur jorden, plocka färska majskolvar och frossa i solmogna bär. Att göra en resa mellan gårdsbutiker, självplock och grönsaksträdgårdar är ett svårslaget sätt att skörda det bästa av Sverige.

Fikonträdet dignar av stora, gröna och nymogna fikon. Vi befinner oss varken vid Medelhavet eller i Skånes varmaste delar, utan på Trädgårn i utkanten av Södertälje. Här säljs både egenodlade fikon och fikonplantor som passar vårt klimat, men också en rad olika grönsaker och bär som har fått växa i ekologisk jord utan kemiska bekämpningsmedel.

Jag drar upp stora rödlökar och nyper av spänstig zucchini och krispiga slanggurkor.

I grönsakslandet får kunderna själva plocka av det som är skördeklart. Jag drar upp stora rödlökar och nyper av spänstig zucchini och krispiga slanggurkor. Jag passar också på att hälsa på gårdens höns, dricka äppelmust från trädgårdens eget musteri och botanisera bland shiso och andra sällsynta örter.

Att skörda färsk majs är en höjdare för både stora och små. Kerstin Axelsson och Frans Axelsson Bexelius är på Klippinge Gård på Selaön.
Att skörda färsk majs är en höjdare för både stora och små. Kerstin Axelsson och Frans Axelsson Bexelius är på Klippinge Gård på Selaön.
Foto: Annika Goldhammer

Runt om i landet finns en rad odlingar som – likt Trädgårn – erbjuder besökarna att plocka själva, eller åtminstone att plocka fritt i gårdsbutiken. Runt Mälaren finns flera gårdar som kan besökas under en och samma utflykt.

Med baksätet fyllt av fikon och grönsaker fortsätter jag från Södertälje till Selaön norr om Stallarholmen. Vid vägens ände väntar Kilfröslunda gård och två stora höbalar som pekar mot självplock av lök och potatis.

Här finns också en nyöppnad gårdsbutik som är fylld med vitkål, rödkål och andra grönsaker, men också ankägg, vaktelägg, habanerosylt. Jag fortsätter på det exotiska spåret och köper med mig Sörmlandsodlad nätmelon och physalis.

På vägen tillbaka över Selaön gör jag ett spontant stopp vid Klippinge Gård. Årets första majs har precis blivit mogen och man lockar med självplock. Det är så roligt att jag snabbt har fyllt flera påsar med gula och vita majskolvar.

På grannön Aspö väntar nästa stopp: Hornuddens trädgård. Den ligger vackert vid Mälaren mellan Enköping och Strängnäs och drivs sedan drygt 30 år av ekopionjärerna Karin och Mats Sjöstedt. De odlar grönsaker både på friland och i växthus, bland annat ett tjugotal olika tomatsorter som får växa i långsam takt. Karin låter mig provsmaka hennes favorit: Minikumato.

– De smakar allra bäst så här direkt från plantan när de är mogna och solvarma, säger hon.

Hornuddens trädgård ligger vackert vid Mälaren mellan Enköping och Strängnäs.
Hornuddens trädgård ligger vackert vid Mälaren mellan Enköping och Strängnäs.
Foto: Annika Goldhammer

Den grönrödrandiga, söta tomaten ger mersmak. Jag fortsätter till gårdsbutiken och fyller en påse med tomater i olika färger och storlekar. Jag köper också med mig ett par flaskor hantverkscider gjord av gårdens äpplen och humle.

Sista stoppet på den kulinariska resan är Resta gård utanför Örsundsbro mellan Uppsala och Enköping. I hagarna betar gamla svenska koraser som fjällnära, fjällko och jersey och i grishagen bökar kultingarna bredvid sina mammor.

– Vi vill skapa förutsättningar för djuren att leva ett så naturligt liv som möjligt. De går ute året runt, äter grönt och kultingarna får vara med sin mamma tills de slutar dia, säger Anna Hane, som lämnade en karriär i IT-världen för att satsa på ett liv som ekobonde.

Gårdens gamla vattenkraftstation har gjorts om till gårdsbutik och kafé. Här kan man välja bland syrat smör, lamm, korv och andra charkprodukter. Jag hittar inga exotiska frukter, däremot helmjölk på glasflaska – vilket känns tillräckligt exotiskt.

Annika Goldhammer/TT

FAKTA

Fyra andra odlingar värda en utflykt

+ Kosters Trädgårdar

På Koster i Bohuslän gömmer sig denna oas med grönsaksodling, blomsterbäddar, skogsträdgård, bikupor, hönor, restaurang och kafé. I den lilla trädgårdsbutiken säljs nyskördade grönsaker, bröd från gårdens hantverksbageri, eget örtsalt, ägg, plantor, trädgårdsredskap, keramik, böcker med mera.

+ Orbadens Ekoodling

Vid sidan av tågspåret i Orbaden mellan Bollnäs och Järvsö i Hälsingland frodas flera så kallade kulturarvssorter, exempelvis Hälsinge gråärt och den sällsynta kålrotssorten Klint Karin. En stor del av skörden levereras till restaurangen på Orbaden Spa & Resort, som ligger granne med odlingen. En del säljs också i det lilla självbetjäningsståndet intill hotellparkeringen.

+ Ugglarps Grönt, Falkenberg

Ugglarps grönt levererar till stjärnkockar och Nobelmiddagar, men i gårdsbutiken kan vem som helst köpa gårdens nyskördade och obesprutade grönsaker, frukter och bär. I utbudet finns även ägg, blommor, honung, ringblomssalva med mera. Odlaren Mikael Jidenholm kan allt som är värt att veta även om vilda växter. Under sommaren leder han växtvandringar längs havet och berättar om saltarv, strandkål och andra delikatesser.

+ Rudenstam, Jönköping

Bland de vidsträckta äppelodlingarna ovanför Vättern ligger Rudenstams gårdskafé och gårdsbutik omgivet av vidsträckta fruktodlingar. Här kan man botanisera bland allsköns must, cider och egenproducerade fruktprodukter, men också nyskördade grönsaker och annat lokalodlat.

Ugglarps Grönt utanför Falkenberg har en välfylld gårdsbutik.
Ugglarps Grönt utanför Falkenberg har en välfylld gårdsbutik.
Foto: Annika Goldhammer
Så här års lockar många gårdsbutiker runt om i landet med nyskördade primörer, som Rudenstam norr om Jönköping.
Så här års lockar många gårdsbutiker runt om i landet med nyskördade primörer, som Rudenstam norr om Jönköping.
Foto: Annika Goldhammer
Trendig och dekorativ blomma på Ugglarps Grönt utanför Falkenberg.
Trendig och dekorativ blomma på Ugglarps Grönt utanför Falkenberg.
Foto: Annika Goldhammer
Orbaden ekoodling i Hälsingland säljer kulturarvsgrödor och andra grönsaker i ett självbetjäningsstånd på andra sidan vägen
Orbaden ekoodling i Hälsingland säljer kulturarvsgrödor och andra grönsaker i ett självbetjäningsstånd på andra sidan vägen
Foto: Annika Goldhammer
Pdf-grafiken till texten laddas ned via ftp-adressen ftp://ftp8.tt.se. Användarnamn: specialgrafik, lösenord: zvs32zPp. Grafiken heter 29Sjalvplock.
Pdf-grafiken till texten laddas ned via ftp-adressen ftp://ftp8.tt.se. Användarnamn: specialgrafik, lösenord: zvs32zPp. Grafiken heter 29Sjalvplock.

FAKTA

Fler gårdsbutiker

Runt om i landet finns en rad trädgårdar och odlare värda att besöka. Här är några sajter som listar den typen av utflyktsmål. Eldrimners guide Mathantverk finns också som app.

gardsnara.se

gardsbutiker.se

ica.se/buffe/artikel/100-gardar

mathantverk.se

OS i Tokyo 2021

Matematikern som slutat tog historiskt OS-guld

Anna Kiesenhofer tog ett historisk österrikiskt OS-guld i cykel.
Foto: Christophe Ena/AP/TT
Sport
Sport Masterexamen i matematik från universitet i Cambridge och OS-guld i linjelopp i Tokyo.
Fyra år efter att hon först avslutat sin professionella cykelkarriär skrev Anna Kiesenhofer in sig i den österrikiska idrottshistorien när 30-åringen skrällartat vann på Fuji International Speedway.

Anna Kiesenhofer blev första österrikare någonsin att ta ett OS-guld i cykel när hon i ensam majestät korsade mållinjen med armarna uppsträckta i luften efter damernas 137 kilometer långa linjelopp på racingbanan vid Japans högsta berg.

Hennes väg till toppen har varit lång. Fram till 20-årsåldern idrottade hon mest för skojs skull och 2011 började hon tävla i triathlon (simning, cykling, löpning) och duathlon (löpning, cykling, löpning). Tre år senare drabbades hon av en fotskada vilket fick henne att lägga mer tid på cyklingen.

Avancerad matte

Vid sidan av sin professionella idrottssatsning har hon studerat matematik på universitetsnivå och forskat kring tillämpad matematik. En avlagd masterexamen från välrenommerade Cambridge utanför London och filosofie doktor vid Kataloniens polytekniska universitet i Barcelona återfinns bland annat på cv:et.

På grund av stressen som hon upplevde inom professionell idrott avslutade hon karriären 2017, men återupptog den 2019.

– Jag insåg att yrkesidrott innebär för mycket fysisk och psykologisk stress för mig och att jag föredrar att bara göra hobbyidrott, sade Anna Kiesenhofer enligt österrikiska tv- och radiokanalen ORF.

När hon korsade mållinjen som olympisk mästare under söndagen var det utan något kontrakt med ett proffsstall.

Senast Österrike tog en OS-cykelmedalj var i tidernas första sommarspel, Aten 1896, då Adolf Schmal tog brons i herrarnas tempolopp på bana. Men Kiesenhofers OS-guld var alltså det första i cykel för alpnationen.

Nederländska trodde hon vunnit

I damernas linjelopp vid OS i Rio de Janeiro för fem år sedan var Annemiek van Vleuten i ledning med mindre än 11 kilometer kvar, men kraschade otäckt och blev utan OS-medalj i loppet där Sveriges tidigare cykelstjärna Emma Johansson tog silver.

Under söndagen fick den 38-åriga nederländskan en liten revansch då hon tog silvret, 1.15 bakom Kiesenhofer som vann på tiden 3.52.45. När van Vleuten ensam korsade mållinjen såg hon glad ut, som det verkade i tron om att hon vunnit. När hon senare fick reda på att hon kommit tvåa såg hon mer besviken ut.

– Jag visste inte. Jag hade fel. Jag visste inte, beklagade sig Annemiek van Vleuten efter loppet enligt Cycling News.

Elisa Longo Borghini, Italien, tog brons, vilket hon gjorde även i Rio.

David Hjorter/TT

Anna Kiesenhofer, mitten, flankerad av Annemiek van Vleuten, vänster, Elisa Longo Borghini.
Anna Kiesenhofer, mitten, flankerad av Annemiek van Vleuten, vänster, Elisa Longo Borghini.
Foto: Christophe Ena/AP/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Personlig ekonomi under och efter Covid-19

Axofinans.se Den rådande pandemin har slagit hårt mot Sveriges ekonomi, med fallande tillväxt och en stigande arbetslöshet. För många är Coronaviruset främst associerat med dess ekonomiska inflytande, snarare än hälsokonsekvenserna som viruset medför. Detta är fullt förståeligt, eftersom pandemin krånglat till det finansiellt för svenskar runtom landet, och det kan vara svårt att förstå sig på hur man bör gå tillväga framöver gällande den personliga ekonomin. Det är viktigt att inte ta känslomässiga beslut baserat på dagssituationen – långsiktigt tänkande är det som kommer att rädda ekonomin, både under och efter Corona-eran.

Coronakrisen har medfört ekonomiska svårigheter globalt, och Sverige är inget undantag. Det kan vara svårt att veta hur man bör agera framöver gällande ens personliga ekonomi när hela världen befinner sig i krisläge. Det viktigaste att ha i åtanke är att denna kris kommer att nå sitt slut så småningom, trots att vägen framåt ser ut att bli längre än förväntat. Man bör därför inte ta några större finansiella beslut till följd av pandemin: pengar som investerats i aktier och dylikt bör lämnas ifred, tills dess att situationen stabiliserat sig.

Utöver det är det rekommenderat att ta väl hand om den personliga finansen, eftersom situationen kan komma att förvärras inom snar framtid. En andra våg verkar mer och mer möjlig, och kan medföra en stor ekonomisk nedgång för den svenska ekonomin – som förlitar sig främst på sin export. Det här är vad man bör fundera över gällande den personliga ekonomin både under och efter den nuvarande världssituationen.

Mindre företagsägare värst drabbade

De som drabbats hårdast ekonomiskt av Covid-19 är mindre företagsägare, särskilt de som arbetar inom turismbranschen. För sådana personer kan det vara svårt att finna en balans mellan företagets ekonomi och den personliga ekonomin. Det är viktigt att hålla dessa separat, och att se till att den personliga ekonomin håller sig stabil, även i de fall då företaget ter sig fallera.

Refinansiering av lån

Att försöka beta av flera lån samtidigt under en ekonomisk kris är inte lätt. Avbetalning av samtidiga lån innebär många olika minimibelopp att betala samt vanligtvis en högre än nödvändig ränta. Med en refinansiering av ens lån kan man samla alla sina tidigare lån på en och samma plats, och därmed få möjlighet till en lägre ränta samt lägre månadsbetalningar.

Detta innebär självklart mer pengar över i slutet på varje månad och en högre nivå av ekonomisk säkerhet. En refinansiering är ett särskilt attraktivt val för den som tidigare använt sig av lån där standarden är skyhöga räntor, exempelvis sms-lån. Sådana lån kan vara svåra att betala av inom en rimlig tidsram och kan innebära framtida problem med Kronofogden om man inte är försiktig.

Börssituationen som den ser ut idag är inte permanent

Turbulensen man kunnat observera hos aktiemarknaden på senare tid kan vara ångestgivande, men det innebär inte att man bör paniksälja. Det är bäst att vänta ut pandemin innan man rör sina aktier, eftersom marknaden eventuellt kommer stabilisera sig. Precis som med det mesta i finansvärlden, är det bäst att tänka långsiktigt, eftersom man annars riskerar förlora stora summor på sina tidigare investeringar.

En buffert gör stor skillnad

Går saker och ting snett i framtiden, är det viktigt att man inte hamnar i en situation där man måste låna pengar av familj och vänner för att klara sig. Att spara till en buffert är därför essentiellt för en säker privatekonomi. Vanligtvis räcker det med tre månadslöner för de flesta nödsituationer. Om inkomsten minskar eller man plötsligt blir av med arbetet, kan en sådan buffert lätta på stressen och bidra till en mildare övergångsperiod.

Många bäckar små gör en stor å

Privatekonomin under Covid-19 bör inte utsättas för drastiska åtgärder eller panikartade ekonomiska beslut. Små, men goda, finansiella val är allt som behövs för att säkerställa en god ekonomi både under pandemin men även framöver.

Sammanfattningsvis bör man fundera över följande för privatekonomin:

– En buffert. Slår nöden till behöver man ha pengar att tillgå tills dess att krisen är över.

– Omfinansiering. Flera mindre lån innebär högre utgifter per månad och kan leda till en nödssituation om ens privatekonomi försämras.

– Lämna investeringarna ifred. Situationen kommer att stabilisera sig så småningom, men det gäller att vara tålmodig.

Hässleholm

Läckage av farligt ämne på riksväg 21

Hässleholm
Hässleholm Under lördagseftermiddagen ryckte räddningstjänst ut efter larm om utsläpp av farligt ämne på riksväg 21.

Det rörde sig om ett mindre läckage av hydraulolja mellan avfart mot Vankiva och Finja. En lastbil tros ha kört in i mitträcket men larmet kom inte in som trafikolycka. Bärgningshjälpen kunde inte få upp vätskan och larmade klockan 17.15 till räddningstjänsten som kom och sanerade platsen. Inga personer kom till skada.

Inrikes

Kvinna och man anhållna för mordförsök

Två personer är anhållna misstänkta för mordförsök i Eskilstuna. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 35-årsåldern i Eskilstuna fick vid 19.30 på lördagskvällen föras till sjukhus efter att han attackerats med ett vasst föremål, rapporterar SVT Sörmland.

Mannens tillstånd ska enligt sjukhuset vara stabilt.

Åklagare har under söndagsmorgonen anhållit två personer, en man och en kvinna, som båda misstänks för försök till mord, skriver polisen på webben.

Polisen har genomfört en brottsplatsundersökning utanför en mataffär där brottet skedde, för att säkra spår och klargöra vad som hänt.

OS i Tokyo 2021

Sjöström kan förlänga megasvit: "Helt galet"

Sarah Sjöström kan ladda för OS-final på 100 meter fjäril där hon får sällskap av Louise Hansson.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Sport
Sport Under snart fem års tid har hon radat upp en makalös medaljsvit i mästerskapssammanhang.
I 13 raka mästerskapslopp har Sarah Sjöström tagit medalj – nu står hon inför ett nytt sånt läge på 100 meter fjäril trots skadan tidigare i år.
– Vad som helst kan hända i en OS-final, säger Sjöström som tog sig dit med fjärde tid.

Semifinalerna i Tokyo simarena blev en svensk succé.

Både Sjöström, totalfyra på 56,40, och Louise Hansson, sjua med 56,92, simmar finalen på 100 meter fjäril i natt, svensk tid.

Att Sjöström skulle nå dit har varit ett stort frågetecken ända sedan halkolyckan i februari då hon bröt armbågen och tvingades till operation.

Under de följande tre månaderna kunde hon inte maxbelasta högerarmen.

Först häromdagen tog hon beslutet att simma sin OS-gulddistans från Rio 2016 även i Tokyo.

"Helt galet"

Efter försök och semifinal har hon visat att hon kan slåss om medalj.

– Det är helt galet att jag lyckats komma tillbaka till den här nivån, säger hon.

Sjöström var inte lika spontant glad efter semifinalen som i fredags efter försöken. Då sprudlade det kring henne, nu var hon lite mer sammanbiten i korridorerna i simarenan.

Kanske börjar hon känna av hur pressen runt omkring ökat?

Den svenska superstjärnan har radat upp en makalös medaljsvit i internationella mästerskap på långbana de senaste fem åren. Hon har tagit medalj i 13 raka mästerskapslopp och inte missat sedan den 13 augusti 2016 i Rio då hon åkte ut i semifinal på 50 meter fritt i OS, tömd på energi.

Då hade hon dessförinnan tagit tre medaljer, guld (100 meter fjäril), silver (200 meter fritt) och brons (100 meter fritt).

Snabbast hemgång

Sjöströms semifinal följde samma mönster som försöken. Av de som tog sig till final var hon långsammast de 50 första meterna (26,85) – men snabbast av alla sista 50 meterna (29,55).

– Jag känner mig jättestark sista 50, det känns skitbra. Det ska jag fortsätta jobba med i morgon, säger hon.

Utifrån sett är det på första längden hon kan kapa tid. Men själv säger hon:

– Nej, det är ungefär den här nivån jag är på. Vad som helst kan hända i en OS-final, men 56,1 som jag gjorde i försöken är så otroligt mycket bättre än vad jag någonsin hade kunnat tro att jag kunde göra på ett OS. Vi får se om jag lyckas göra det igen eller lite snabbare så får vi se var jag hamnar.

Samtliga i toppen noterade långsammare tider i semifinalen jämfört med försöken. Kinesiskan Zhang Yuhei var snabbast med 55,89, Marie Wattel, Frankrike, hade 56,16 och Emma McKeon, Australien, tredje tid med 56,33.

Louise Hansson noterade 56,92 – hennes fjärde tid under 57 sekunder i år och i karriären.

– Jag är väldigt stabil där just nu, det finns mer i kroppen och jag känner att jag ska kunna göra betydligt bättre än vad jag gjorde nu, säger hon och fortsätter:

– Men jätteskönt att gå till final, det var det som var målet. Det känns som nerverna kommer att kunna släppa till i morgon, nu har jag kommit dit jag vill så finalen kan bli lugnast.

Rättelse: I en tidigare version uppgavs fel totalplacering för Louise Hansson i semifinalen, det rätta är sjunde plats.

Göran Sundberg/TT

Louise Hansson.
Louise Hansson.
Foto: Jonas Ekströmer/TT

FAKTA

Fakta: Sjöströms supersvit

50 meter fritt, VM 2019: Silver (24,07).

50 meter fjäril, VM 2019: Guld (25,02).

100 meter fritt, VM 2019: Brons (52,46).

200 meter fritt, VM 2019: Brons (1.54,78).

100 meter fjäril, VM 2019: Silver (56,22).

50 meter fjäril, EM 2018: Guld (25,16).

100 meter fritt, EM 2018: Guld (52,93).

100 meter fjäril, EM 2018: Guld (56,23).

50 meter fritt, EM 2018: Guld (23,74).

50 meter fritt, VM 2017: Guld (23,69).

50 meter fjäril, VM 2017: Guld (24,60).

100 meter fritt, VM 2017: Silver (52,31).

100 meter fjäril, VM 2017: Guld (55,53).

+ 50 meter fjäril finns med på OS-programmet.

FAKTA

Fakta: Finalfältet

Finalfältet på 100 meter fjäril med semifinaltider:

Zhang Yufei, Kina, 55,89.

Marie Wattel, Frankrike, 56,16.

Emma McKeon, Australien, 56,33.

Sarah Sjöström, Sverige, 56,40.

Torri Huske, USA, 56,51.

Margaret MacNeil, Kanada, 56,56.

Louise Hansson, Sverige, 56,92.

Anastasija Sjkurdai, Belarus, 57,19.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL