Farorna måste upptäckas i tid

I den debatt som följt i USA efter massakern i Newtown har den amerikanske journalisten och filmskaparen Michael Moore skrivit en rad kommentarer på Twitter. Bland annat säger han att det inte är för tidigt att tala om en "skjutgalen nation". Nej, menar han, det är för sent. Och hänvisar till att det ägt rum minst 31 skolmassakrer sedan den på Columbine High School. Det är nedslående att tänka på. Likaså att Moores dokumentärfilm från 2002, Bowling for Columbine, känns lika aktuell nu som när den kom.

President Obama höll ett vackert och kraftfullt tal i söndags när han besökte Newtown. – Vi kan inte tolerera det här längre, sa presidenten bland annat. Obama lovade att göra allt som står i hans makt för att förhindra att det inträffar igen. Frågan är bara vad han kan göra i ett land där vapenlobbyn fortfarande står stark och där det finns republikanska politiker som ser en lösning i att skolpersonalen förses med vapen.

För nästan exakt två år sedan skrev jag en krönika med utgångspunkt i en debattartikel om samband mellan dataspelsvåld och ökad aggressivitet. Det var hjärn- och beteendeforskare som upptäckt ett sådant. Jag kunde då konstatera att även den psykoanalytiskt inriktade filosofen Slavoj Zizek pekar på ett samband mellan underhållningsvåld och konkreta våldshandlingar. Han framhåller faran i att individen översköljs med våldsamma bilder som är så realistiska att gränsen mellan inre fantasier och verkligheten löses upp. Våldsfantasierna kan då ta över.

Jag kommer nu att tänka på en av mina starkaste teaterupplevelser det här året, Manifest 2083, som spelades på Café Teatret i Köpenhamn. Olaf Hjgaard berättade där, i rollen som sig själv, om hur han använt method acting, metodskådespeleri, för att försöka komma underfund med vad som möjliggjorde Breiviks förvandling från finansvalp till massmördare.

Hjgaard levde därför en tid på Breiviks vis, isolerade sig, använde anabola steroider, lyssnade på högerextrem musik, spelade krigsspel på datorn, tränade skytte och läste högerextrema texter. Experimentet gav skådespelaren insikten att kombinationen isolering och ensidigt odlande av våldsromantik kan vara personlighetsförändrande. En tydlig effekt kunde uppstå redan efter så kort tid som en månad.

När det handlar om skolmassakrer är gärningsmannen nästan alltid en ung man som redan från början haft tillgång till vapen i hemmet eller skaffat dem på laglig väg. För det mesta brukar också mördaren beskrivas som en person som varit inåtvänd och isolerad. Vid det här laget har nog många hunnit glömma att en Malmöyngling 2004 planerade en massaker på Slottsstadens skola. I hemmet förvarade han dels ett jaktgevär, dels mängder av kemikalier som kan användas till att tillverka bomber. Som tur var kunde hotet avvärjas. Det som hänt i USA kan dess värre också hända här. Vapenlagstiftning i all ära, men det handlar också om psykologi och att upptäcka farorna i tid.