Kommunen saknar intäktsplan
– Vi kan inte ha någon plan för hur många som kommer att etablera sig här. Vi måste bara stå beredda och ha funktionsområdet färdigt, konstaterar han.Han menar att det är omöjligt att i förväg veta vilka som kan tänkas vara intresserade av en etablering på området.– Men utöver rena logistikföretag kan man tänka sig kontorsetableringar, konsulter, inköpare...Johan Ericsson nämner vidare lagerfastigheter, lokaler för tillverkningsindustri med behov av import och export av råvaror samt åkerier i stil med Schenker och DHL.– Men det finns ingen som vill göra affärer redan nu. Den som etablerar sig vill se färdig mark, veta ett exakt pris.Nyligen har ett utkast till en handlingsplan tagits fram: vilka företag som ska bearbetas och hur.– Vi har pratat med de stora företagen i trakten; Bergendahls, Finja, Backers med flera, säger Johan Ericsson.
Jernhusen däremot väljer att undersöka marknaden innan man lämnar besked om att vara med. Om svaret därifrån blir nej har kommunen ingen som vill bygga kombiterminalen. Då faller även järnvägsbiten helt ifrån. Det skulle innebära att kommunens 400-miljonerssatsning riskerade att landa i ett helt vanligt industriområde på 120 hektar.Hur ser du på det?– Man kan inte sia om vad som händer eller när det händer. Men jag tror att vi har en järnväg före år 1921 när Fehmarn Belt-bron står färdig, säger Johan Ericsson.De framtida intäkterna för Dryport Skåne kommer dels från virkesförsäljningen, dels från försäljningen av industrimark.– Dessutom blir det förstås en samhällsekonomisk vinst; mer pengar i form av jobb och att kommunen inte stagnerar. När det gäller det lokala näringslivet visar vi att vi satsar på infrastrukturen. Det är viktigt för Bergendahls till exempel. Men jag tror att alla kan se nyttan med detta.400 miljoner är ingen liten summa. Får kommunen igen pengarna?– Absolut kommer vi att få tillbaka pengarna, men det är ytterst en fråga för politikerna.
