Han tror på halverad dödlighet i stroke

– Jag tror att det blir stora framsteg i strokebehandlingen. I grunden är det samma principer som för behandlingen av akut hjärtinfarkt, bara lite mer komplicerade. Men den snabba utvecklingen sker här och nu, säger Jan Nilsson.Ungefär 40 procent av landvinningen när det gäller akut hjärtinfarkt kan förklaras med bättre behandlingar och läkemedel. Det rör sig främst om blodtryckssänkande mediciner, propplösande preparat och kirurgiska ingrepp med ballongvidgning av det kärl i hjärtat som blivit för trångt (övriga 60 procent förklaras av minskade riskfaktorer som mindre rökning och lägre kolesterolvärden).När det gäller stroke, som innebär att hjärnans vävnad drabbas av syrebrist, har problemet varit att cirka 10 procent av fallen orsakas av blödning. Läkarna har därför inte lika snabbt kunnat sätta in propplösande behandling, eftersom de då riskerat att förvärra blödningen.– Det nya är att vi i stället kan gå in kirurgiskt med en liten håv och plocka bort proppen. Ifall vi inte behöver röntga först, eftersom det kirurgiska ingreppet inte riskerar att förvärra en eventuell blödning, vinner vi mycket tid, säger Jan Nilsson.Ballongmetoden, som används framgångsrikt i hjärtat, hade varit för riskabel i hjärnan, fortsätter Jan Nilsson. Vid ballongvidgning i närheten av hjärnan hade en propp eller en bit avlagring i kärlväggen kunnat släppa och i stället sätta sig i hjärnan, vilket hade kunnat orsaka allvarliga skador. Därför är den nya håven en så elegant lösning. Den skadliga proppen tas bort permanent.Det andra forskningsspåret går ut på att röntga patienten mycket snabbt för att utesluta blödning, och om en sådan inte föreligger utan dröjsmål sätta in propplösande medicin.Jan Nilsson tror dock att den första metoden kommer att visa sig vara mer effektiv. När det gäller hjärtinfarkt har det blivit allt tydligare att ballongvidgning på kirurgisk väg fungerar bättre än propplösande läkemedel. Jan Nilsson tror att forskarna kommer fram till samma slutsats när det gäller stroke.– Det pågår flera nationella studier om den nya strokevården och resultaten blir bättre och bättre. De leds från Karolinska i Stockholm men inbegriper forskare i Malmö och Lund, säger han.Hjärtsvikt är ett annat stort fält inom hjärt- och kärlforskningen. Eftersom dödligheten i hjärtinfarkt har minskat, lever fler och fler med permanenta skador på hjärtat, vilket orsakar hjärtsvikt. I Lund pågår ett forskningsprojekt i vilket läkarna med hjälp av stamceller försöker återskapa den skadade vävnaden. En annan stor utmaning för forskarna är att lära sig mer om kopplingen mellan diabetes och hjärtinfarkt, fortsätter Jan Nilsson. I dag är den starka sambandet mellan de två sjukdomarna en gåta.– Detta är något som det arbetas intensivt med just nu. En tredjedel av dem som drabbas av akut hjärtinfarkt har känd diabetes och ytterligare en tredjedel har så förhöjd blodsockernivå att de troligtvis har dold diabetes, säger han.Slutligen nämner Jan Nilsson kampen mot aortaaneurysm, bristning av stora kroppspulsådern, som är en vanlig dödsorsak. De flesta landsting har infört screening av alla män över 65 år, för att upptäcka de som har försvagningar på kärlväggarna. Forskarna vill dock komma en bit längre.– Vi vill veta varför kärlväggen bryts ner. När vi har ett svar på detta kan vi kanske också ta fram ett förebyggande läkemedel, säger Jan Nilsson.Forskarna misstänker att orsaken är en obalans mellan enzymer som bryter ner respektive bygger upp vävnad.