Minskad dödlighet i oväntat hjärtstopp
– Syftet är att vi ska rädda fler liv här i Öresundsregionen. Vi tror att potentialen är stor. Kanske kan vi fördubbla siffran en gång till. Då gäller det att jobba med hela kedjan. Störst chanser till förbättringar finns nog i det prehospitalska (det som sker innan patienten kommer till sjukhuset) omhändertagandet. På sjukhusen har vi blivit ganska duktiga, säger Hans Friberg, överläkare och docent.Han är av många skäl glad för att projektet har kommit till stånd. Gruppen som drabbas är lite bortglömd. Den har inte haft någon fungerande patientförening och det finns ingen bra rehabilitering och uppföljning från sjukvårdens sida.
EU har skjutit till 1,2 miljoner euro till den nya centrumbildningen, som omfattar fyra sjukhus (Lund, Helsingborg, Malmö och Köpenhamn) samt två institutioner, varav Lunds universitet är den ena. Projektpengarna ska användas under 2013 och 2014, men Hans Friberg är övertygad om att det blir en fortsättning.– Detta är här för att stanna. Vi har nu fått en jättechans att bygga upp något bestående, säger han.
Svenskar och danskar kompletterar också varandra på ett fint sätt, fortsätter Hans Friberg. På Själland är patientunderlaget dubbelt så stort som i Skåne, medan den svenska forskningen inom området är mer utbyggd och strukturerad. Båda sidor vinner alltså på att samarbeta.Ett av delprojekten är att kartlägga det prehospitalska omhändertagandet i både Skåne och på Själland. Den första delen i denna kedja är att nå ut med information till allmänheten.
– Problemet när det gäller oväntat hjärtstopp är att det i två av tre fall inträffar i hemmet. För denna grupp är prognosen sämre. Den närstående ska ringa 112 och i väntan på ambulans ge hjärtmassage genom att trycka på bröstet, säger Hans Friberg.Han tillägger dock att för barn gäller andra råd. I deras fall beror på hjärtstopp oftast på att de har satt något i halsen. Därför är högsta prioritet för denna grupp att försöka få luftvägarna fria.
Ett annat projekt, som rör vården på sjukhusen, går ut på att ställa säkrare prognoser om en patient. Läkarna vill bli bättre på att förutsäga om det kommer att gå bra för en patient eller inte.– Det är viktigt för att kunna ge en bra information till de anhöriga samt för de beslut som fattas om vilka resurser som ska sättas in, säger Hans Friberg.I detta delprojekt ingår en uppföljande studie av tidigare patienter. Forskarna ska prata både med tidigare sjuka och deras anhöriga.
Ibland står läkarna handfallna när det kommer in en patient med hjärtstillestånd. De får inte igång hjärtat och sekunderna tickar. För varje minut ökar riskerna för obotliga hjärnskador. I ett tredje delprojekt ska forskarna därför studera lovande resultat från Japan. Genom att i detta urakuta skede säkra patientens syresättning genom att koppla in en hjärt- och lungmaskin, har de japanska läkarna ökat överlevnaden för denna grupp med 20 procent.
– Det är en mycket kostsam metod, men vi är intresserade. Det kan ta ett par timmar att åtgärda till exempel en massiv propp i hjärtat och en hjärt- och lungmaskin kan klara patienten under tiden. Det här är experimentell vård som inte erbjuds på något svenskt sjukhus, inte på något annat i världen heller förutom i Japan, säger Hans Friberg.Andra delar av EU-projektet består i att bygga upp en biobank med blodprover från patienter som har drabbats av hjärtstopp samt att kvalitetssäkra de register som finns.
