Annons

Tonåringsspråk svårt att förstå

Lund – Vi har massor av material och har frågat oss hur vi ska kunna sammanställa det.
Lund • Publicerad 7 september 2013 • Uppdaterad 15 december 2021
Louise Wester och Monique Strömsnäs förklarar att orden och uttrycken måste användas precis rätt för att gå hem.  En ungdom som överdriver och hela tiden slänger sig med den nya slangen uppfattas som tillgjord. Foto: Joakim Stierna
Louise Wester har tecknat olika situationer där orden och uttrycken används.
Louise Wester och Monique Strömsnäs förklarar att orden och uttrycken måste användas precis rätt för att gå hem. En ungdom som överdriver och hela tiden slänger sig med den nya slangen uppfattas som tillgjord. Foto: Joakim Stierna Louise Wester har tecknat olika situationer där orden och uttrycken används.

– Vi har massor av material och har frågat oss hur vi ska kunna sammanställa det. Nu har vi kommit fram till att vi vill ge ut en liten bok, ett lexikon, med ord och bilder som det samtidigt ska gå att använda som vykort, säger Louise Wester.

Hon är kommunikatör och själv tonårsförälder. Idén till att göra något på tonåringarnas svårtydda språk fick hon i julas. Hon kontaktade sin väninna Monique Strömsnäs, lärare i språk på Östra Tornskolan. Hon nappade direkt på förslaget om ett samarbete.– Detta kan hjälpa föräldrar att skapa en dialog med sina ungdomar i 14-16-årsåldern. Många vuxna har ingen koll på dem alls. Om man har ett gemensamt språk och visar intresse, öppnar man för samtal, säger Monique Strömsnäs.

Annons

– Det blir färre konflikter om man förstår varandra. Därför tyckte vi att projektet var så klockrent, säger Louise Wester.Hon i sin tur frågade sin klass 8B (nuvarande 9B) om den ville vara med som bollplank och kunskapskälla.– Eleverna tyckte det var jätteroligt att de skulle få hjälpa fröken istället för tvärtom som alltid annars, säger Monique Strömsnäs.Projektet har sedan vuxit och fler än klass 8B har hjälpt till att samla in ord och uttryck och olika situationer där de används. Till exempel var närpolisen en viktig kunskapskälla, framför allt kring den flora av uttryck som berör alkohol och droger.

Klassen gillade också skarpt förslaget att allt eventuellt ekonomiskt överskott från projektet ska gå till Kvinnojourens arbete med barn och ungdomar.Kunskapsinsamlingen och dialogen med eleverna har resulterat i många gapskratt, berättar Louise Wester och Monique Strömsnäs.– Det har blivit helt bisarra missförstånd ibland. Vi har skrattat så att tårarna runnit, även ungdomarna, säger Louise Wester.

Hon nämner uttrycket 13 37 som exempel. I ungdomarnas värld bildar siffrorna bokstäverna LEET, som utläses Elit. 13 37 betyder alltså något som är toppenbra.Förkortningar och engelska influenser är genomgående teman i ungdomsspråket. – Det måste vara kort och snabbt, i spelvärlden extremt snabbt, säger Louise Wester.– Det har alltid funnits tonårsuttryck, men i dag har det exploderat med datorer, sms och alla intryck från medierna som sköljer över ungdomarna, säger Monique Strömsnäs.

Målet är att tonårsparlören ska vara färdig till julhandeln. Dock återstår en del praktiska problem, som tryckningen, att lösa.

Joakim StiernaSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons