Ihågkommen för sin värme och omsorg

Den 2 oktober, en vacker höstdag när lönnlöven lyste vackert av cinnoberrött, dog min mamma. Inga föddes och växte upp i Tvärskog Tyringe som äldsta dottern till Frans och Elma Kvist. Efter skolgång började Inga att arbeta i Sjölins affär i Tvärskog för att senare flytta till Hässleholm och arbeta i affären Arla på Brunnsgatan och senare hos Bergqvist kemtvätt. Redan 1954 träffade Inga sin blivande man Bertil och de gifte sig och bosatte sig på Väster där de sedan kom att leva tillsammans i 59 år. De fick två barn Magnus och Kristina; båda bosatta i Hässleholm.Redan på tidigt 70-tal började Inga att arbeta på sjukhuset i Hässleholm som undersköterska och kom att jobba där fram till sin pension. Inga trivdes väldigt bra med sitt yrke och blev ofta ihågkommen för sin värme, omsorg och trevligt bemötande av såväl patienter, anhöriga som personal. Efter pension kom Inga att sakna sitt yrke och framför allt sina arbetskamrater på avd. 9 och hade inledningsvis svårt att slå sig till ro som pensionär. Fritiden tillbringade Inga tillsammans med sin man Bertil i sommarstugan i Ugglebackarna Kärråkra som de haft tillsammans i över 50 år. Där fick hon utlopp för sitt intresse för djur, natur och framför allt växter och blommor, och där hennes älskade hundar fick leva ett fritt liv. Inga var även konstnärlig och kreativ, och många är de alster vi har fått ta del av och framför allt hennes målade porslinstomtar.Just Ingas kärlek, värme och omsorg fick barnbarnen Daniel, Andreas, Johan, Martin och Tobias ovillkorligen ta stor del av, vilket gjorde att de hade en god och öppen kontakt.Inga var min dyrbara mamma och min allra bästa vän som jag älskar väldigt högt. Det är svårt att hitta ord långt in i min själ för att kunna beskriva min stora sorg och smärta över att hon alltför tidigt och hastigt gick bort ifrån oss. Jag fick alltid 100 procent uppmärksamhet och hennes ovillkorliga kärlek. Under de många år jag var ensamstående med två små pojkar och studerade, kom min mor att stötta och uppmuntra mig för att jag skulle kunna utbilda mig och förverkliga min dröm. Många gånger var det tuffa tag, men hon fanns alltid där för mig och mina pojkar. Tiden är här att ta farväl och det är svårt att hitta ord, men jag vet att allt kommer att bli bra mamma. Ett steg dag för dag och sen ska vi träffas igen, för vår kärlek den ska leva kvar i all evighet, men åh vad jag kommer att sakna ditt sällskap och våra samtal.Du fattas mig.