Tiden rinner ut för lemurerna

Av totalt 103 arter är 24 nu klassificerade på den internationella rödlistan som akut hotade, 49 som starkt hotade, medan 20 är uppsatta som sårbara. Det innebär att 90 procent av alla lemurer är med på hotlistan — ett rekord i de här sammanhangen.Situationen har dessutom förvärrats på kort tid. Så sent som 2008 betraktades "bara" 74 procent av arterna som hotade. Men hotbilden har skärpts sedan 2009 då den laglige presidenten, Marc Ravalomanana, störtades i en statskupp.

Ravalomanana prioriterade naturskyddet under sin tid vid makten. Under hans efterträdare, Andry Rajoelina, vändes däremot läget till det sämre, med kraftigt minskat skydd av nationalparkerna och ökande tjuvjakt i hela landet. Nu har en ny president tillträtt, och läget verkar ha stabiliserats något. Men exakt hur den nya regimen kommer att agera är okänt.- Vi befinner oss i en farlig flaskhals. Regnskogen i öster håller på att splittras upp och fragmenteras, säger Allan Carlson, ansvarig för tropikfrågor på Världsnaturfonden (WWF) i Sverige.

Det kritiska läget har nu fått ett antal forskare, ledda av den amerikanske lemurexperten Russell Mittermeier, att arbeta fram en räddningsplan (Lemurs of Madagascar, a strategy for their conservation 2013-2016). Tanken är att inom tre år vända den förödande trenden till något bättre.Enligt Mittermeier och hans kollegor går det inte att vänta tills det politiska läget i landet klarnat. Då riskerar flera arter att gå förlorade. Världssamfundet måste agera nu.

Räddningsplanen går ut på att koncentrera resurserna till 30 nyckelområden på ön. Om dessa kan säkras kommer troligtvis alla arterna att klara sig. Skulle aktionen lyckas kan man sedan, om det politiska läget så tillåter, använda erfarenheterna för att säkra övriga naturområden i landet.- Det är en bra plan. Vi står inför det faktum att vi måste göra något omedelbart. Lyckas vi inte nu kommer det i värsta fall att gå fort utför, säger Allan Carlson.

Forskarna har också räknat ut hur mycket det hela kommer att kosta: 7,6 miljoner dollar, cirka 50 miljoner kronor.- En struntsumma egentligen. Det borde gå att få ihop, säger Allan Carlson.Den viktigaste komponenten i planen är att öka ekoturismen i landet. Lemurerna, tillsammans med kameleonterna, är öns främsta turistmagneter och ett av de främsta skälen till att européer, amerikaner och japaner besöker Madagaskar.

Ekoturismen är också en av landets största inkomstkällor. Den ger också jobb till många människor i avlägsna områden. Över 92 procent av Madagaskars invånare lever på mindre än två dollar om dagen, och lemurerna ger några av världens fattigaste människor en utkomstmöjlighet genom att de kan erbjuda mat, logi och guidning till turisterna.

I praktiken innebär detta också ett starkt skydd för reservat och nationalparker. Där ekoturismen är stark är intrång och tjuvjakt sällsynta företeelser. Det märks tydligt i reservatet Andasibe där den berömda indrin — den största av alla lemurer — kan ses med relativ lätthet, och i nationalparken Ranomafana där flera arter bambulemurer kan observeras på nära håll.- Genom att skydda lemurerna, som är vitt spridda, skyddar man också alla andra djur, som fåglar och reptiler, säger Allan Carlson.