Ljuset som leder in i historien

Det prasslar i löven och gräset är vått när vi promenerar till Vannarödsstugan i Hässleholms hembygdspark. Kaj Göran Johansson är lyrisk. – Stugan flyttades hit 1932 och den är byggd på 1600-talet, berättar han. Kanske har det bott en släkting till mig i det här huset?

På fastigheten Vannaröd nr 3 övertog Gustaf Johansson, född i Blädinge, ett arrendetorp, som var byggt på 1700-talet. Efter hans död 1939 övertog Kaj Görans farmor Ida torpet. Hon köpte sedan ut det och sålde mycket senare marken till kommunen. Där ligger i dag Vannarödsskolan, Lillgården och idrottshallen.Kaj Görans far byggde ett hus i närheten av tomten 1937. I detta hus bodde Kaj Göran tills för nio år sedan, då det brann ner.

Kaj Göran berättar att det fanns många hus runt om hans farmors och ett av dem är alltså det som står i hembygdsparken med skylten Vannarödsstugan på gaveln.En släkting till Kaj Göran, Lena Grönquist, har påbörjat den släktforskning som Kaj Göran fortsatt med. I den ser man släktled till Lasse Offersson som bodde på Vannaröd nr 3 och levde mellan 1631 och 1697.

– Då pågick danska kriget, berättar Kaj Göran. Längre än så kan vi inte gå tillbaka för innan kyrkböckerna instiftades fanns ingen folkbokföring. Kaj Göran Johansson berättar entusiastiskt och medryckande. Han kan sin historia och har ett stort intresse.– Historien går igen, säger han, därför är det så viktigt att känna till och ha kunskap om vad som har hänt. Kan man sin historia förstår man sin nutid.

Kaj Göran berättar att kung Oscar II var mycket road av att åka tåg och åkte ibland från Stockholm med Malmötåget för att kliva av i Sösdala och hälsa på sin gode vän Louis Vrede på Magle. Han blev hämtad vid stationen och när han fick höra att ett slott byggts i Vannaröd ville han gärna titta på det. Eftersom den nuvarande Vannarödsstugan låg i närheten av slottet tittade Oscar II in i stugan genom ett av fönstren. Det såg några torpare i närheten och därför har stugan också i alla år kallats ”kungastugan”.

- Det här är min historia, mina rötter som härstammar från 1600-talet och som fortfarande lever, säger Kaj Göran och sätter sig på bänken framför stugan. Han berättar att han en gång i veckan besöker kyrkogården i Norra Mellby. Där är han konfirmerad och runt kyrkan kretsar hans liv och hans historia.– Ove Gjedde, riksamiralen som bodde på Magle, köpte in sig i kyrkan och ligger begravd under kyrkan. Och i maglegraven under koret ligger herrskapet från Magle begravda. Alla dessa människor gör historien levande.

Förutom att ha tagit med sig hela släktträdet och några bilder till vårt möte vid Vannarödsstugan har Kaj Göran Johansson också med sig en speciell lampa, en tranelampa.– Stockelden inomhus var det första ljuset i husen, berättar han. Därefter började man bära ljuset i speciella små lerkoppar. Men när tennet kom utvecklades tranelampan.

Kaj Göran låter mig försiktigt hålla i dyrgripen som han hittat på en antikmässa i Helsingborg. Han har samlat på tenn sedan 18-års åldern. Lampan fylldes med flytande tran från fisk och en liten veke gick ut i pipen.– Precis som på bilar när man ska kolla oljan, finns också här en liten sticka som visar när det är dags att fylla på med tran i lampan.– Det här ljuset leder mig in i historien, säger Kaj Göran. Så har det börjat en gång i tiden och jag tittar på den här lampan varje dag.

Det här med form är något som Kaj Göran alltid varit intresserad av. Redan som fyraåring började han gräva i trädgårdslanden hemma på tomten i Vannaröd. Han utbildade sig till trädgårdsmästare i Alnarp och har jobbat i Schweiz och hos kungen i Sofiero.

– I trädgården kan man filosofera och trädgården ger oss mat, säger han. Men det är formationen som jag tycker är mest intressant. Hur man anlägger en trädgård.Eftersom han är historieintresserad har han förstås också studerat trädgårdars historia, barockträdgårdar till exempel som klipptes och tuktades. Nu bor han i lägenhet och har ingen egen trädgård längre. Men han jobbar i trädgårdar ett par timmar om dagen ändå för att hålla sig vid god vigör.– Jag hjälper gamla att sköta deras trädgårdar, säger han, så när vi har pratat färdigt ska jag åka till en 94-åring och hjälpa till.