Att se en ras utrotas i realtid

Det finns nu sju individer kvar. På grund av noggrann kartläggning kan vi numera se utrotning i realtid på första bänk. Den nordliga vita noshörningen har varit i riskzonen länge, men från ”få individer” till ”utrotad” har gått skräckinjagande snabbt: vi talar om något decennium. Man ska nu försöka avla den med den sydliga noshörningen, som det går betydligt bättre för, vilket om det lyckas skapar en ny variant. Fördelen med realtidsutrotningen är att vi alla fall inte i efterhand förvånat behöver konstatera att vi av misstag utrotat ett djur. Detta hände med kvaggan, som man antog bara var en variation på vanlig zebra, tills man alltför sent upptäckte sitt misstag.Det blir inte roligare för det. Att veta att en djurras är utrotningshotad och se det ske är sorgligt. Men det borde egentligen ge hopp. Elefanten, tigern och bergsgorillan, alla farligt nära utrotning, kan fortfarande räddas. Vi har alla vapen i hand – men det går för långsamt. Elefanten och noshörningen utrotas i princip på grund av trender i Asien, till skillnad från gorillan, som utrotas på grund av deras naturliga miljö håller på att försvinna. Trender går över. Vi kan rädda dem med hjälp av marknadsekonomins tillgång och efterfrågan. Det är ett dåligt betyg på vår handlingskraft om vi misslyckas med att minska efterfrågan på att förgöra djurarter.