Kvinnlig styrka och bara bröst

Krönika Förra månaden skrev jag en krönika om hur stora nätaktörer som Facebook och Google ser till att begränsa yttrandefriheten genom att utöva censur. Framför allt är det bildmaterial som granskas och i vissa fall avlägsnas.

Bland annat nämnde jag ett aktuellt fall där Malmökonstnären Lena Mattsson drabbades av Facebooks censur då hon publicerat en bild av ett kvinnobröst. Bilden var i själva verket ett skulpturobjekt och en del av ett större verk. Men att en bild av ett naket kvinnobröst provocerar är inget nytt.

Jag läste i DN i förra veckan en artikel, av Gustav Haggren, om att riksdagen nu lämnat tillbaka ännu en tavla till Nationalmuseum. Verket, som målats av 1700-talskonstnären Georg Engelhard Schröder, var det sista i konstnärens allegoriska svit omfattande fyra målningar som tidigare fick smycka riksdagens väggar. Det är nu två år sedan riksdagens dåvarande vice talman Susanne Eberstein (S) plockade ner den första målningen av Georg Engelhard Schröder från gästmat-salen i Riksdagshuset. Förklaringen hon gav var att tavlan föreställde en kvinna med bar överkropp. Enligt Eberstein var detta en ”feministisk fråga” och konstverkets motiv ett problem.

En feministisk fråga? Visst är bara kvinnobröst i offentliga sammanhang en feministisk fråga. Men för många av dagens feminister handlar det om att göra uppror mot censuren av bara bröst i bild. Minns också att Eberstein är en politiker som ifrågasatt samkönades rätt att adoptera barn, vilket får mig att undra över vad det är för slags feminism hon representerar.
I den tyske antropologen Hans Peter Duerrs verk ”Obscenitet och våld” (som utgör en av delarna i det vetenskapliga projektet ”Myten om civilisationsprocessen”) ges intressanta historiska perspektiv på fenomenet med blottandet av brösten i offentliga sammanhang. Duerr ägnar ett kapitel åt ”det aggressiva blottandet av brösten” och ett annat åt ”det försonande blottandet av brösten”. Därtill kommer ett avsnitt om ”Kvinnan på barrikaderna”.

Blottade kvinnobröst kan också ses som en manifestation av kvinnlig styrka och makt, menar Duerr. Men givetvis handlar det om sammanhanget och den visuella framställningen. Hans tankar aktualiseras genom det just nu pågående bilduppror som äger rum på nätet under slagordet Free The Nipple (Befria bröstvårtan). Det var en 17-årig isländsk tjej som i mars satte igång det hela på Twitter genom att posta ett inlägg med en bröstbild. Sedan har mängder av såväl kvinnor som män, anslutit sig.

På barrikaderna med blottade bröst, var det ja. Det är en lärorik exposé Duerr har att erbjuda läsaren. Berättelsen om brösten sträcker sig från antikens Grekland till franska revolutionen och sedan via 60-talets omvälvande ungdomsuppror fram till 80-talets feministiska aktivism i USA. I synnerhet dröjer Duerr länge vid Eugène Delacroix berömda målning ”Friheten på barrikaderna” från 1830. Den målningens barbröstade hjältinna har under årens lopp varit föremål för kontrovers men är idag tämligen oomstridd som frihetssymbol.