Elof Zetterberg. Foto: Marika Höghäll

Elof tog saken i egna händer

Varför finns det inga tennistävlingar för funktionsnedsatta som inte sitter i rullstol?
Det undrade 15-årige Elof Zetterberg.
Till slut tog han saken i egna händer.
2–3 juli spelas Iki Assistans Open i Hässleholm – med Andreas Vinciguerra som prisutdelare.

Norra Skåne har tidigare berättat om Elof Zetterberg som har haft en tumör i hjärnan och som drabbades av en stroke i samband med en av operationerna.
Idrotten har betytt mycket för Elof som tidigare spelade fotboll i IFK Hässleholm och friidrottade i Hais. Numera är det tennisen som är prio ett och han lägger cirka 25 timmar i veckan i XL Bygg-hallen.

Men en sak har Elof saknat – möjligheten att spela matcher.
– Jag ringde till Svenska Tennisförbundet jättemånga gånger och undrade varför det inte fanns en tävling för funktionshindrade som inte vill sitta i rullstol. Men det fanns ingenting alls. De erbjöd mig att komma upp till Uppsala.
Där kunde den 15-årige hässleholmaren få lära sig att spela rullstolstennis.
Det kände inte Elof för.
Han såg helt enkelt ingen anledning.
– Det verkade ju helt sjukt att jag som ändå kan träna 25 timmar i veckan ska sätta mig i rullstol och köra matcher.
Det tyckte Elofs tränare Mathias Lantz också.
– Han sa att vi får försöka fixa någonting. Sedan träffade han Andreas Vinciguerra på en fest och då ville han och hans företag vara med.

2–3 juli ser Iki Assistans Open dagens ljus. Alla tennisspelare med funktionsnedsättningar är välkomna.
– Både fysiska och psykiska, för man kan ju ha något som inte syns, konstaterar Elof.
Det kommer dock inte att spelas någon rullstolstennis.
För tillfället ägnar sig Elof åt det administrativa jobbet kring tävlingen.
– Just nu har jag tre skador i min fot, för jag har kört för mycket. Så det är inte så gött, säger Elof med ett snett leende.
Stroken har medfört stelhet och nedsatt rörlighet i vänstersidan.
– Men det hämmar inte mig jättemycket. Jag har till exempel hittat på en serve, berättar Elof och beskriver hur han håller bollen med tre fingrar i högerhanden, kastar upp och byter grepp för att därefter slå till den.

Det största problemet är istället hjärntröttheten.
– Det är det som är det sköna när det har varit mycket i skolan. Då sticker jag direkt ner hit och spelar tennis. Om Mathias ser att jag mår dåligt får jag hoppa in på en träning och då släpper jag allting annat. Det är speciellt här i Hässleholms Tennisklubb, här är jättebra gemenskap. Vi brukar säga att det inte bara är en tennisklubb utan en fritidsgård också. Jag är här varje dag från två på eftermiddagen till nio på kvällen.

Marika Höghäll