Press­fri­heten cen­tral för de­mo­kra­tin

För 250 år se­dan an­tog den svenska riks­dagen Tryck­fri­hets­för­ord­ningen – den första i världen. I dag är det press­fri­hetens dag, ut­lyst av FN-or­ganet Unes­co. Den firas i år sär­skilt i Helsingfors.

Att fi­ran­det sker i Fin­land är lo­giskt. Dels firar ock­så Fin­land 250 år med tryck­fri­het, efter­som landet var en del av Sve­ri­ge 1766. Men fram­för allt är Fin­land se­dan flera år det land i världen där press­fri­heten är starkast, en­ligt den ran­kning som Re­por­trar utan gränser gör. Hela Norden ligger bra till.

Men som påpekats ti­digare på den­na sida är press­fri­heten hotat över­allt, även i Fin­land. Nu kräver det finska skat­te­ver­ket – och fi­nans­mi­nis­tern – att tv-bo­laget YLE (mot­sva­ran­de Sve­ri­ges Radio) ska lämna ut sitt re­dak­tio­nella ma­te­ri­al om Panamapapperen i strid med det käll­skydd som är en vik­tig del av press­fri­heten.

Möj­lig­heten för tid­ningar, ra­dio och tv att fritt pub­li­cera upp­gifter om makt­ha­va­re och en­skilda utan för­hands­cen­sur, utan att nå­gon myn­dig­het kon­trol­lerar in­ne­hållet, är av av­gö­ran­de be­ty­del­se för de­mo­kra­tin. Det är så miss­för­hål­lan­den i sam­häl­let kommer till of­fent­lig kän­ne­dom, det är in­för risken att av­slöjas som makt­ha­va­re måste ta sig i akt och agera he­der­ligt.

Öp­pen­heten ger med­bor­ga­rna och me­di­erna möj­lig­het att kon­trol­lera po­li­ti­ker och äm­bets­män. Där­med är tryck­fri­heten det kan­ske vik­tigaste me­dlet för att ga­ran­tera att de­mo­kra­tin fun­gerar.