Har fal­let från tronen börjat?

Krönika Tysk­lands för­bunds­kans­ler An­ge­la Merkels po­pu­la­ri­tet är ett min­ne blott. Sär­skilt för­vånande är det inte. De senaste dåden med kopp­lingar till asyl­sö­kan­de an­s­es vara kon­se­kvenser av den fö­rda mi­gra­tions­po­li­tiken.
Opinion • Publicerad 8 augusti 2016 • Uppdaterad 25 november 2021

Tysk­lands för­bunds­kans­ler An­ge­la Merkels po­pu­la­ri­tet är ett min­ne blott. Sär­skilt för­vånande är det inte. De senaste dåden med kopp­lingar till asyl­sö­kan­de an­s­es vara kon­se­kvenser av den fö­rda mi­gra­tions­po­li­tiken. Att trots des­sa dåd fort­sätta för­svara sin po­si­tion i flyk­ting­frå­gan, ses som ett svek.

Färre än nå­gon­sin ti­digare vill läng­re se Merkel som för­bunds­kans­ler. Ter­ror- och vålds­dåden har skapat svall­vågor av oro bland tyskarna. Hen­nes fort­satta be­sked till tyskarna att ”Wir schaffen das”, vi klarar det, med hän­visning till flyk­ting­frå­gan, visar sig där­för tyd­ligt i pub­lic ser­vi­ce-bo­laget ARD:s senaste un­der­sökning, Deutschlandtrend.

För en månad sedan var stödet för för­bunds­kans­lern 59 pro­cent. En­bart en månad senare har den sjunkit till 47 pro­cent. Det är il­la­vars­lan­de för Merkel. Trenden i öv­riga un­der­sök­ningar är den­sam­ma.

Lö­sningen till folkets stöd är sim­pel och ändå oer­hört kom­plex. Ändrar hon bara åsikt i flyk­ting­frå­gan så kommer de, en­ligt ARD:s un­der­sökning, 34 pro­cent bland tyskar som i nu­lä­get håller med hen­ne, att bli fler. Men Merkel står fast och de flesta CDU:arna för­be­reder där­för my­te­ri.

Som all­tid finns det en vin­na­re när det finns en för­lo­ra­re. I det här fal­let firar sys­ter­par­tiet, Ba­yerns CSU, att par­tiet når allt hög­re höjder sam­ti­digt som CDU för var­je dag får en allt större spricka.

Även SPD gnuggar händerna. Den in­terna makt­kampen hårdnar och in­gen gör ens nå­gon hem­lig­het av planerna på att tackla om­kull An­ge­la Merkel. Att hen­nes en­ga­ge­mang i re­la­tionerna med Tur­ki­et varit ton­gi­van­de har också på­ver­kat.

Eu­ro­pa har för­be­retts un­der många år för att ändra åsikt om Tur­ki­et. Merkel har haft en stor roll i det­ta ar­be­te, och även för det­ta skuld­be­läggs hon. Ar­be­tet har varit intensivt och både EU och Tur­ki­et har fått göra olika ef­ter­gifter.

När det gäller flyk­ting­frå­gan har Tur­ki­et tagit pre­cis den po­si­tion som krävts för att be­hålla makten. EU har fått stå med mös­san i hand och be Erdogan om sitt stöd. Ett stöd som kostat i euro. Nu sjunker inte bara Merkel, utan även Tur­ki­et i tyskarnas an­seende.

Hela 80 pro­cent svarade vid ARD:s senaste opi­ni­ons­un­der­sök­ning att de var­ken på me­del­lång el­ler lång sikt vill se Tur­ki­et som EU-med­lem. Ett ras jäm­fö­rt med senaste un­der­sökningen i ap­ril. En­dast 15 pro­cent tyskar vill se ett tur­kiskt in­trä­de i EU. Dörrarna till Eu­ro­pas fin­rum får där­med an­s­es vara stängda för en lång tid fram­över.

Sett till pre­si­dent Erdogans allt mer ar­ro­ganta in­ställning till både Tysk­land och EU, är det svårt att se en möj­lig öpp­ning inom den nä­rmaste fram­tiden.

Erdogans senaste fram­fart ef­ter kupp­för­söket är en starkt bi­dragande or­sak till synen på Tur­ki­et. Bara fem pro­cent har för­stå­el­se för den tur­kiska rege­ringens agerande.

Att Merkel lyc­kades hålla de största flyk­ting­strömmarna utan­för EU:s gränser har där­emot lett till en pre­kär makt­ba­lans vi snart kan få be­se kon­se­kvenserna av. In­för öp­pen ridå på­går den hätska makt­kampen om Merkels varande el­ler icke varande.

Mathias Grimpe
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.