Karin Bojs har inte bestämt sig för vad nästa bok ska handla om. – Det får vi se. Kanske en bok om mödrarnas historia, men då vill det till att fler människor DNA-testar den grenen av sin arvsmassa, säger hon. Foto: Ulrica Zwenger

”Vi har nog alltid haft intresse för våra rötter”

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs har prisbelönats och hyllats av recensenter och läsare för sin bok Min europeiska familj – de senaste 54 000 åren. I november följde hon upp den med Svenskarna och deras fäder – de senaste 11 000 åren, som hon skrivit tillsammans med Peter Sjölund.
– Att vi vill veta hur vi hör ihop med det förflutna är djupt mänskligt, säger Karin Bojs.

Just nu är Karin Bojs ute på turné och möter sina läsare i bland annat Husie och Hässleholm. Det här är möten hon verkligen uppskattar.
– Jag har jobbat som journalist i många år och sedan har jag skrivit böcker och det är en ganska ensam verksamhet. Man träffar sina källor och man får läsarbrev, men det här att komma ut och möta läsarna direkt, och stå på scenen nästan som en skådespelare eller standupcomedian, är en nyhet för mig och jag tycker det är jätteroligt, säger Karin Bojs och berättar att hon under söndagen talat inför en fulltalig och entusiastisk publik i Lomma.

Som vetenskapsjournalist har hon på nära håll följt och skrivit om utvecklingen av DNA-teknik och hur den kan användas för att ge svar bland annat på frågor som historiker och arkeologer länge brottats med.
– Till slut kom det till en punkt när jag kände att det här är så stort – någon måste skriva den här boken och den personen är jag för jag har rätt bakgrund för att göra det, säger hon om hur idén till Min europeiska familj kom till.
För att göra det lättare för läsarna att ta till sig all fakta lade hon till en personlig dimension. Hon lät helt enkelt DNA-testa sig själv och utforskade sina egna rötter, samtidigt som hon berättade om hur Europa fick sin befolkning ända sedan de första jägarna kom från Afrika under istiden.

Min europeiska familj – de senaste 54 000 åren, blev en succé och Augustprisbelönades 2015 som Årets svenska fackbok.
– Den har sålt i jättestora upplagor för att vara en fackbok och har blivit översatt till, jag tror det är nio språk nu däribland engelska, säger Karin Bojs.
När hon funderade på hur hon skulle gå vidare efter den här framgången kom hon att tänka på Peter Sjölund. Sveriges främste expert på DNA-släktforskning vars bok Släktforska med DNA kom ut 2015 och snabbt blev den mest sålda instruktionsboken för svenska släktforskare.
– Peter Sjölund var en av många källor i Min europeiska familj, han hjälpte mig lite grann med min DNA-släktforskning, så jag föreslog helt enkelt honom att vi skulle slå våra kloka huvuden ihop och göra en gemensam uppföljare, förklarar hon.

Hennes kunskap inom den professionella, akademiska forskningen och hans kunskap om DNA-släktforskning och tillgång till vad de kallar medborgarforskare, privatpersoner som låtit DNA-testa sig själva och i olika projekt samlat resultatet av dessa analyser, resulterade i Svenskarna och deras fäder – de senaste 11 000 åren, som släpptes i november.
I den ges en detaljerad bild av hur Sverige fått sin nuvarande befolkning under årtusendena och de två författarna kan även presentera flera nya rön, till exempel om den grupp som kallas för resande.
– Det är en nyhet att vi verkligen kan belägga deras muntliga tradition att det finns ett ursprung bland romer som kom in på 1500- och 1600-talet och allra ytterst har ett ursprung i Indien, säger Karin Bojs.

Släktforskning har länge varit populärt och tittar man i tv-tablån, där program som Allt för Sverige, där amerikaner söker sina svenska rötter, och Vem tror du att du är, där kända svenskar söker vetskap om sina förfäder, drar en stor tittarskara är det lätt att tro att sökandet efter sina rötter är något vi i vår tid är särskilt intresserade av. Men Karin Bojs konstaterar att det här är ett intresse som går långt tillbaka i tiden.
– Människor har nog i alla tider haft ett stort intresse för rötter. Om du går till exempel till Bibeln och Gamla testamentet och de äldsta historierna som finns där, de kan vara upp till 3 000 år gamla, så finns där fullt av släktlängder – den födde den, födde den, födde den … Och det har definitivt varit så att det har funnits en muntlig tradition att kunna rabbla sina förfäder, innan folk ens kunde skriva, säger hon.

Det som driver henne att skriva om vår historia och vårt ursprung är det vetenskapliga intresset och kunnandet.
– DNA-tekniken har förändrat historia och arkeologi som vetenskapsgrenar ännu mer dramatiskt än när Kol 14-metoden kom på 50-talet. Vetenskap handlar om att lösa frågor som går att lösa, med hjälp av den teknik som finns tillgänglig och när det kommer en ny teknik kan man besvara nya frågeställningar. Därför har det här blivit högintressant och därför tycker jag det är viktigt att skriva om de här frågorna nu, säger hon.

Och med tanke på hur snabbt DNA-tekniken utvecklas förutspår hon att vi snart kommer att lära känna vår europeiska familj ännu närmre.
– DNA-tekniken utvecklas hela tiden, testerna blir billigare och lättare att utföra och mer detaljerade. Och ju fler det finns att jämföra med, desto fler svar kan man få. Så den här utvecklingen har vi bara sett början av.