Skydda upp­kopp­lade prylar

Krönika När olika sa­ker och prylar är upp­kopp­lade till in­ter­net, det som kallas IOT, in­ter­net of things, används är säkerhetstänkandet ofta för dåligt.
Opinion • Publicerad 22 februari 2017 • Uppdaterad 25 november 2021

Det är in­gen hem­lig­het att da­torer och nät­verk be­höver skyddas mot olika former av miss­bruk och hot. Vi har fått lära oss att da­torer som lämnas oskyd­dade inte bara kan drabbas av vi­rus, utan ock­så an­vändas av olika skumma in­di­vider och or­ga­ni­sa­tioner som verk­tyg för att rikta an­grepp mot an­dra, det handlar till ex­em­pel om så kallade DDoS-at­tacker, där DDoS står för Dis­trib­uted De­ni­al of Service.

En DDoS-at­tack in­ne­bär att stora mängder tra­fik skickas från många da­torer till ex­em­pel­vis en webb­si­da så att den kraschar. I des­sa at­tacker ut­nyttjas ofta en stor mängd da­torer helt utan äga­rens vet­skap, se­dan da­torerna smittas med olika former av pro­gram.

Vi har lärt oss att åt­min­sto­ne för­söka skydda oss mot den­na typ av an­grepp.

När vi kö­per en ny da­tor följer ofta nå­gon form av sä­ker­hets­pro­gram med. Det finns in­byggda brand­väggar för att skydda oss och in­gen kan rim­li­gen hävda att de är ove­tan­de om be­hovet el­ler ens om de grund­läg­gan­de me­toderna för att skydda sig.

Till­ver­ka­re och pro­du­center är ock­så med­ve­tna om hoten och upp­da­terar pro­gram­va­rorna så snart de upp­täcker nå­gra sä­ker­hets­hål.

Det­ta med­ve­tan­de är inte lika högt när det gäller olika sa­ker och prylar som är upp­kopp­lade till in­ter­net, det som kallas IOT, in­ter­net of things. Det kan handla om allt möj­ligt som är upp­kopp­lat, det kan vara larm el­ler ka­me­ror, det kan vara ut­rustning som skickar in­for­ma­tion om för­brukningen av el och vär­me el­ler det kan vara ett trendigt upp­kopp­lat kyl­skåp. Des­sa en­heter in­ne­håller i prak­tiken små da­torer, men of­tast med be­tyd­ligt säm­re sä­ker­het.

Ett ex­em­pel på där det­ta fått ef­fekter är an­greppet mot det ame­ri­kanska in­ter­net­fö­re­taget Dyn i fjol, där upp­kopp­lade sa­ker och prylar be­skrivits som en vik­tig del i at­tacken.

Det var en stor at­tack som inte bara drabbade Twit­ter och an­dra stora ame­ri­kanska fö­re­tag, utan ock­så an­s­es vara or­saken till de pro­blem som drabbade Myn­dig­heten för sam­hälls­skydd och be­red­skaps webb­si­da krisinformation.se.

Det är allt­så inte en­bart den en­skilde som ris­kerar att drabbas, utan hela sam­häl­let kan på­verkas.

Ett rim­ligt mi­ni­mi­krav är att alla som säljer pro­dukter som kan kopplas upp ock­så in­for­merar om riskerna och hur man kan skydda sig. Det är ock­så rim­ligt att de ser till att det är möj­ligt att upp­gra­dera mjuk­va­ran när det be­hövs.

Efter­som möj­lig­heten för den en­skilde att han­tera sä­ker­heten på des­sa en­heter i prak­tiken är be­tyd­ligt säm­re än på van­liga da­torer finns det ock­så skäl att fun­dera över om det krävs nå­gon form av re­glering.

Inte min­st när det gäller pro­dukter som säljs på en van­lig kon­su­ment­mark­nad finns det be­hov av att sä­ker­ställa sä­ker­heten, bland an­nat efter­som de ne­ga­tiva ef­fekterna myc­ket väl i första hand kan drabba an­dra än den som in­stal­lerat saken, som ex­em­plet med DDoS-at­tacker visar.

Jo­han Ör­jes
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.