Trots att lantbrukaren plockat upp mängder med markplattor ligger en del kvar. Nu letar Daniel Rasmusson och Anna Brandin efter mer. Foto: Kristina Höjendal
Daniel Rasmusson, miljöinspektör i Hässleholms kommun, gräver efter det gamla Stortorget som kommunen ska ha slängt på en åker vid Tormestorpsån.
Daniel Rasmusson och Anna Brandin, miljöinspektör i Hässleholms kommun, gräver efter det gamla Stortorget som kommunen ska ha slängt på en åker vid Tormestorpsån. Foto. Kristina Höjendal
Avfallet ligger synligt. Foto: Kristina Höjendal
Foto: Kristina Höjendal

Här grävs efter Stortorget

TORMESTORP Kommunen har nu sökt efter de misstänkta föroreningar som kan finnas i schaktmassorna man själv dumpade på en åker nära Finjasjön.
– Det vi vet är att avfallet kommer från renoveringen av Stortorget. Här ligger massor av stenar, säger miljöinspektören Daniel Rasmusson.

Han sätter spadborren i jorden och arbetar sig metodiskt ner genom de olika lagren.
– Nu börjar vi komma ner i vad jag antar är sediment från sjön, säger han på två meters djup.
Kollegan Anna Brandin hjälper till att skrapa bort fyndet när borren dragits upp.

Förhoppningen är att genom att borra en handfull provhål två-tre meter ner i marken få en aning om vad som döljer sig under det översta lagret matjord.
– Ganska mycket kan man se här med blotta ögat. I åkern finns tegelbitar, marksten, glas, asfalt. Men det i sig kanske inte är så problematiskt ur miljöaspekt, säger Daniel Rasmusson.
– Den största risken ligger istället i själva schaktmassorna. Folk kommer ofta och slänger egna grejer när det blir allmänt känt att ett område ska fyllas ut. Ett typiskt exempel är badhuset, där man fyllde ut marken med allt som fanns tillhands.

Han och Anna Brandin borrar, tittar och luktar.
– Ibland kan man se något på färgen eller lukta sig till föroreningar, säger han.
Men några uppenbara föroreningar hittas inte under fredagens undersökningar.
– Man ser spår av att det har flyttats runt massor och kan även se det gamla sjösedimentet. Däremot ser vi ingenting som tyder på att det skulle vara förorenat i någon större utsträckning.
Han medger att undersökningen är väldigt begränsad men konstaterar samtidigt att det rent juridiskt inte finns några skäl att tvinga markägaren, genom tekniska avdelningen, att gå vidare.
– Däremot kanske vi vill ha en diskussion kring den framtida användningen av området. Om man nu vill fortsätta att odla grödor bör man i alla fall vara vaksam och uppmärksamma färg- och luktintryck.

Lantbrukaren Roger Tillgren väntar fortfarande på besked om huruvida han får fortsätta att odla på marken. Innan avfallet uppdagades odlade han både ärtor och majs på platsen.
Daniel Rasmusson kan inte svara på hur det kommer att bli framöver, men påpekar att det är förenat med en viss personlig risk att odla på åkern:
– Man måste vara medveten om att om det senare visar sig finnas föroreningar som vi inte hittat, kan den som brukar marken bli ansvarig för att bekosta undersökning och sanering om den gjort något för att till exempel öka spridningen.

Trots att det bara gått cirka 20-30 år sedan avfallet dumpades på åkern har det varit svårt att få fram konkreta uppgifter om innehållet.
Det rör sig enligt tekniska avdelningen om slam från muddringarna av Finjasjön samt schaktmassor från upprustningen av centrala Hässleholm, men i vilka mängder vet de inte – och inte heller exakt var det dumpats.
– Finns det någon som vet mer detaljerat vad som slängts där och i vilka mängder vore det väldigt bra om den ville höra av sig, betonar Rasmusson.

Vilken skada sedimentet från Finjasjön, som kommunen alltså troligtvis fördelat över åkermarken, gör är en annan fråga.
– Sjöns bottensediment kan ses som ett facit över vilka verksamheter som bedrivits i närheten av sjön och anslutande vattendrag. Vi vet att det finns gott om kväve och fosfor men en fråga är naturligtvis vad där finns mer. Här har till exempel funnits militär verksamhet, säger Rasmusson fundersamt.

Läs mer:

Torsten Karlson gräver i tidningsarkivet.

Dagens fråga

Har du klimatångest?

Loading ... Loading ...

Veckans ibladningar