Om fasor från förr
Under medeltiden härjade Digerdöden och vid tiden för första världskriget drabbade Spanska sjukan världen i tre omgångar. Pest, kolera och spetälska är andra sjukdomar som dyker upp i historiska romaner och faktaböcker. Ordet influensa kommer från italienskan och betyder inflytande, man trodde att det var solen och planeternas inflytande som orsakade sjukdomsutbrotten. Åderlåtning, varglever i tunt vin eller blod från en halshuggen människa tillhörde botemedlen för flera hundra år sedan.
Men vad är det egentligen för sjukdomar? Vad visste människor förr om sjukdomars orsaker och hur man kunde bota dem? Svaren finns i Pest och Kolera – historiens värsta farsoter (Natur & Kultur) av Nina & Magnus Västerbro och Johan Egerkrans. Vi får följa utvecklingen mot vaccinering, antibiotika, pastörisering av mjölk och försöken att utrota malariamyggor. Den medicinska utvecklingen har tagit stora kliv, även om vi står inför stora utmaningar.
Hur kunde det då vara att ha spetälska? Elly bor hos farmor i Järvsö på sommarlovet. I närheten finns det gamla spetälskesjukhuset vars sista patient skrevs ut på fyrtiotalet. Nu används lokalerna till annat, men Elly är nyfiken på det gamla huset. Fast att det ska vara tomt ser hon en flicka där inne. Sommarlovsäventyret med kortspel med farmor, bad med två killkompisar och lata sommarmorgnar utvecklar sig till en spökhistoria.
Saga, som är ungefär jämnårig med Elly fast på trettiotalet, har spetälska. Hon berättar för Elly om behandlingar, hur kompisen Alvar dog och om hopplösheten att veta att man har en obotlig sjukdom och aldrig kommer hem igen. Spetälska var en livslång åkomma innan antibiotikan kom in i bilden. Camilla Lagerqvist har skrivit Spetälskesjukhuset (B Wahlströms), hon har tidigare skrivit en roman om tuberkulos, Den vita döden, båda är fängslande och spännande.
Andra farsoter som drabbat mänskligheten är nazismen. Camilla Lagerqvist skriver även böckerna om Svarta rosorna, om tre barn som anslutit sig till motståndsrörelsen under tyska ockupationen av Norge. Hon fick Nils Holgerssonplaketten för första boken, nu finns den fjärde och sista, Dödsdömda (B Wahlströms). Maja, Hilde och Ben har snappat upp ett meddelande om att en by ska utplånas eftersom det finns motståndsmän där. På något sätt måste de ta sig dit för att varsko dem. Ett uppdrag som varken blir lätt eller ofarligt.
En klassisk bok har kommit i nyutgåva, Katarina Taikons Katitzi Z-1234, Natur och Kultur. Tretton böcker finns i serien, Katitzis eget öde är intressant, hon är en stark och ifrågasättande tjej i Pippi Långstrumps anda, men i den här boken får vi också lära känna Zoni som överlevt Auschwitz. Att även romerna drabbades hårt av nazisternas utrensningar är inte lika omskrivet som den judiska förintelsen. Boken är ett sätt att förklara för barn hur det gick till i Europa under trettio- och fyrtiotalen. När Katrina Taikon skriver om den tidens Rom-register känns det otäckt aktuellt.
