I Karin Linderoths värld blir fantasin verklig

Det är Karin Linderoth som sammanställt all den drakinformation som Sir Adrian Dratt forskat fram genom åren. Tillsammans har de skrivit en bok som faktiskt kan intressera både barn och vuxna.

Sir Adrian Dratt är en mycket skygg man och undviker att synas på bild. Om han blir alltför känd kan det riskera att störa hans känsliga forskning.

Dagens besök äger rum i Transformatorstationen i Gylsboda där både Karin Linderoth, Pia Lindberg och Mette Aarre ställer ut till och med lördag.

Sir Adrian Dratt är klädd i tweedkostym och rutig keps. I handeln har en käpp. Den fysiska åldern tycker han är ointressant och menar att han är precis lagom gammal.

Sir Adrian som han mestadels kallas bor i Glen Arach (Drakdalen) i Skottland, men befinner sig ofta på resor runt om i världen. Göinge har han besökt ofta och han har även lärt sig bra svenska.

Vad är så speciellt med Göinge?

– Här finns ju den större ytvattendraken som kan bli upp till 3,5 meter. Den har ett lågt visslande läte och har ett sekret på fötterna som gör att den kan gå på vattnet. På Vakö myr hittar man även den nordeuropeiska våtmarksdraken. Dessutom finns här en hel del små blomsterdrakar. Det var faktiskt jag som upptäckte dem allra först.

Jag har hört att drakboken blivit en succé.

– O ja, det är jätteroligt. Det är viktigt att barnen lär sig om drakarna och att man måste vara rädd om både dem och naturen. Tänk att det finns cirka 5 600 underarter. Dessutom kan böckerna kanske ge lite inkomster så att jag kan laga taket på mitt slott. Byggnaden börjar bli ganska nergången.

Bor du där själv?

– Ja, jag har inte fru och barn om det är det du menar. Det är bara jag, min hushållerska mrs Bertha och min alltiallo mr Albert. Mrs Bertha bakar världens godaste blåbärsmunkar och har kommit med både te och hemstickade sockar när jag och Karin jobbat med boken under kalla vinterkvällar.

Vad sysslar du med nu?

– Jag har precis upptäckt en ny art av drakar på Island, så naturligtvis ska jag snart dit. Därefter blir det ett drakforskarkonvent. Sedan håller jag på att lära upp min brorsdotter Fiona till ny drakforskare. Själv är jag femte generationen som forskar på dessa djur som tillhör de allra äldsta i världen. Min mormor var till exempel en framstående vattendraksforskare.

Blir det fler drakböcker?

– Det är mycket möjligt. Men vi ligger lite lågt i sommar eftersom Karin har lite andra böcker på gång. Hon kommer även att berätta om drakarna på bok- och biblioteksmässan i Göteborg i september. Då ska man även kunna titta på kopior av drakägg. Fantastiskt fina. Det var minsann lite problem med tullen när vi skulle ha hit dem till Sverige.

Så de är inte äkta?

– O nej. Drakarnas utveckling tar lång tid och de är ju fridlysta. Blomsterdrakarna lägger heller inte ägg utan kommer ur en puppa. Kom ihåg att man aldrig får öppna en drakpuppa.

Bredvid Sir Adrian Dratt sitter Karin Linderoth och ler.

Är allt i boken verkligen sant?

– Ja, det tror jag nog, säger hon med ett pillemariskt leende. Men den enda källan jag har är ju Sir Adrian själv.

Jag hoppas flera kommer hit till Transformatorstationen i veckan mellan klockan 13-17 och till finissagen på lördag. Men tyvärr så har Sir Adrian lämnat Sverige då för att ge sig ut på nya drakäventyr.