Inrikes

Vägrade döda sina döttrar – höggs ihjäl

Foto: Anders Wiklund / TT
Artikel Inrikes När den 46-årige mannen vägrade döda sina döttrar för att de skakat hand med pojkar så höggs han ihjäl av en 50-årig släkting.Nu döms mördaren till tolv års fängelse.

Jenny Strindlöv

PREMIUM
Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Minskad vinst för Handelsbanken

Handelsbanken, med vd Carina Åkerström, redovisar resultatet för årets andra kvartal. Arkivbild
Handelsbanken, med vd Carina Åkerström, redovisar resultatet för årets andra kvartal. Arkivbild
Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi

Handelsbanken redovisar ett resultat före kreditförluster på 5 151 miljoner kronor för årets andra kvartal. Det kan jämföras med vinsten på 5 780 miljoner kronor under motsvarande period i fjol.

Kreditförlusterna blev 97 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 435 miljoner ett år tidigare.

Intäkterna sjönk totalt med 5 procent till 10 625 miljoner kronor, från 11 284 miljoner ett år tidigare. Räntenettot, det banken tjänar på skillnaden mellan in- och utlåningsräntor, föll till 7 622 miljoner från 8 064 miljoner.

Provisionsnettot, alltså vad banken drar in på avgifter, sjönk till 2 530 miljoner från 2 695 miljoner.

Personligt

Kram på distans

Gun Andersson hälsar till sin familj i Hässleholm.
Personligt
Personligt

Hela vägen från vackra Hälsingland kommer nästa hälsning i coronatider.

Det är Gun Andersson i Edsbyn som vill skicka kramar på distans till sin familj och vännerna i Hässleholm.

Den varma kramen går till sonen Ulf Kronholm, Lena, Edwina och Eliah, till Aina och Sune Johansson samt till Guns bror Sven och Siv Andersson med söner och familjer.

FAKTA

Skicka en bildhälsning

Längtar du efter någon du inte kunnat träffa på ett tag? Ta en bild på dig/er som vill skicka hälsningen. Skriv era för- och efternamn samt namn på alla som ni hälsar till.

Det går bra att skicka med några uppmuntrande ord. Vi förbehåller oss rätten att redigera.

Mejla till ”Tills vi ses igen” så tar vi in hälsningen i tidningen och på vår webbsida.

Mejla: personligt@nsk.se

Inrikes

Så säkra är sommarens väderprognoser

Sommarens skurar gör det svårt att veta exakt hur vädret kommer att se ut. Arkivbild.
Sommarens skurar gör det svårt att veta exakt hur vädret kommer att se ut. Arkivbild.
Foto: Hasse Holmberg/TT
Inrikes
Inrikes Väderprognosen visar sol, men så fort du lagt ut handduken på stranden så öppnar sig himlen. Känns det bekant? Det finns flera förklaringar till att väderprognoserna inte alltid stämmer.

Ett lågtryck har parkerat ovanför Sverige och sommarvädret lyser med sin frånvaro. Det ostadiga vädret gör det svårt för meteorologerna att förutspå hur vädret kommer att se ut i detalj.

– Just på sommaren är det ofta regnskurarna som spelar oss ett spratt då det är svårt att veta exakt var de hamnar, säger Emelie Karlsson, meteorolog på SMHI.

Stora lokala skillnader gör att övergripande väderprognoser kan stämma, även om det inte känns så för individen.

– Det kan vara så att du får en kraftig skur medan det hos grannen inte regnar alls. På väldigt små avstånd kan det skilja väldigt mycket.

Även temperaturer kan skilja sig åt, men det är främst på vintern som de stora skillnaderna uppstår.

– Det kan skilja 20 grader på en mil i extremfallet, när det är riktigt kallt.

En annan viktig aspekt är tiden. Ju längre fram i tiden, desto osäkrare prognos.

– Ju längre fram i prognosen man kommer desto mer får man gå på den stora trenden. Trenden kan vara säker även om detaljprognosen inte är det. Man kan säga att det blir varmare eller mer regnigt nästa vecka, men man kan inte säga att på torsdag kommer det regna.

Emelie Karlsson tror att de flesta vet att vädret kan variera, även om man inte alltid vill låtsas om att regnet kan komma och förstöra utemiddagen eller kvällsbadet. Men det är också viktigt att all information når fram.

– Det är viktigt att det kommuniceras på ett bra sätt så att användaren förstår innebörden och också i viss mån osäkerheterna som finns, säger Emelie Karlsson.

Jennifer Berg Eidebo/TT

FAKTA

Fakta: Så görs väderprognoser

På SMHI startar en prognos med nutiden. Hur är utgångsläget? Det som samlas in är saker som lufttryck, vind, temperatur, fuktighet och moln. Observationer tas in från bland annat fartyg, väderballonger och satelliter.

När all data är ihopsamlad sammanställs den i superdatorer. Sedan görs beräkningar med hjälp av olika prognosmodeller som kan skapa prognoser upp till tio dygn fram i tiden. Regionala modeller kan göras två till tre dagar framåt och kan visa mer detaljer.

När all data är färdig ska prognosen finslipas för att bli begriplig och presenteras för allmänheten. Detta görs delvis av datorer och delvis av meteorologer.

Källa: SMHI

Kultur och nöje

Emma Broomé: Det upproriska är roligt

Emma Broomé improviserar framför kameran i väntan på premiären av 'Röda Orm' som är framflyttad till september.
Emma Broomé improviserar framför kameran i väntan på premiären av "Röda Orm" som är framflyttad till september.
Foto: Magnus Andersson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje "Röde Orm" och "odjur" skriver hon med chockrosa läppglans på benen. Snart förvandlar sig skådespelaren Emma Broomé till exalterad bibliotekarie och fäktande viking på Dramatens stora scen. Till den här intervjun kommer hon i peruk.

När Emma Broomé valde Stockholms stadsbibliotek som mötesplats för intervju och fotografering var det utan tanke på att hennes kommande titelroll som Röde Orm tar sin början på ett bibliotek.

"Orm" textar hon nu, först på handen, under en fotosession som övergår till en performance. Emma Broomé smetar ut läppglans över munnen och sätter på sig den ena enorma guldringen efter den andra. Inte för att behaga, förklarar hon senare, utan snarare som om peruk, smink och attiraljer vore kängor med tillhörande maskingevär. Genom att iaktta omgivningens reaktioner tycker hon sig förbli subjekt.

– Jag är ganska rädd och generad, då är det lättare att ha ett slags rustning, det blir ett försvar för att inte stanna kvar i verkligheten, ett sätt att förhöja den eller förvrida den.

TT: Vad är du rädd för?

– Mycket, väldigt mycket. Och det sofistikerade och tillrättalagda är inte min grej. Det upproriska är roligt, det kan fortfarande vara ömt och snällt och trevligt. Då kan man bli personlig, men inte privat. Jag bär på hemligheter.

Hejar glatt

Två förbipasserande folkmusiker från Hälsingland skiner upp när de upptäcker henne – nu utan peruk och läppglans. Hon hejar glatt. Emma Broomé växte upp i Bollnäs, spelade barnteater på Teaterverkstan och Scenfröna. Hon gick fotbollsgymnasium men visste instinktivt att det var skådespeleriet som gällde. Hon kom till Stockholm för att utbilda sig. Ändå dröjde det innan hon upptäckte att Sverige har fyra teaterhögskolor och ännu längre innan hon kom in.

– Jag visste det kanske inte som barn men skådespeleriet är en plats för existentiella frågor, för mycket fantasi och lek. Och lekt, det har jag gjort gediget, ända sedan jag var liten. Det underlättar kanske det svåra, men jag har också någon odödlig tro på att konst kan beröra. Och eftersom jag inte kan bli läkare kanske jag kan hjälpa till med läkning på annat sätt.

Debuterade i blöjkostym

Direkt efter scenskolan fick hon bära blöjkostym på Dramaten där hon spelade Barbro Lindgrens klassiska barnboksbebis Max i "Titta livet!". Men i rollregistret finns också Jackie i Sara Stridsbergs "Beckomberga", och det var också Stridsbergs kärleksförklaring till det baktalade gamla mentalsjukhuset som ledde Emma Broomé till Observatorielunden och i förlängningen till den undangömda poesihörnan inne på stadsbiblioteket.

Platsen hade en avgörande betydelse för hennes rollfigur. För att få en fysisk och sinnlig ingång till pjäsen gick Emma Broomé både dit och till byggnaden som en gång var Beckomberga.

– Där blev jag faktiskt inlåst. Jag tog mig in via en lägenhetsvisning, ju högre upp i byggnaden jag kom desto mer mentalsjukhus blev det. När jag kom ner igen var visningen slut och jag var inlåst. Jag bröt mig ut och sprang till bussen.

Kyrklig känsla

Rotundan i stadsbiblioteket och att vara omsluten av alla böcker inger henne en närmast kyrklig känsla. Ändå är hon inte alls den storläsare som hon skulle önska. Hon släpar böcker hit och dit men får sällan ro. Poesi däremot går bra, och i sommar läser hon bland annat Tornedalspoeten Dagny Keisu Lindquist som hon allra först träffade på konstnären Markus Öhrns festival på Teater Institutet i just Tornedalen i januari. Nu har hon umgåtts med Dagny Keisu igen under en tre veckor lång semesterresa tillbaka samma plats.

Mentalt är Emma Broomé fortfarande långt borta från Stockholms innerstad.

– Jag har zoomat ut. Jag är naken i älven.

Inför rollen som Röde Orm har hon än så länge varken besökt Birka eller någon annan vikingamiljö. Alexander Mørk-Eidems uppsättning av Frans G Bengtssons klassiker skulle haft premiär i mars men är i dagsläget coronaframflyttad till september. Ungefär samtidigt visas tv-serien "Sommaren -85" där Emma Broomé spelar den ensamstående mamman Åsa.

– Det är en varm och fin miniserie om relationer och moderskap, om arbetarklassen och om att vara ensam och rädd.

Den krigiske vikingen då? Hur närmar hon sig honom?

– Jag hade en förväntan på rollen som gränslös erövrare som grotesk, obscen, vansinnig och att den skulle kunna frigöra något äckligt i mitt skådespeleri, en roll som oftast inte tilldelas mig i egenskap av 35-årig kvinna, framför allt inte på teatern. Om det blir så återstår att se. Men det är det som jag går igång på.

TT: Du är inte rädd för att vara ful på scenen?

– Nä. Och den dag jag blir det får man smälla till mig hårt. Jag är fåfäng på väldigt många andra plan, men det absurda och groteska tycker jag om.

Erika Josefsson/TT

Stockholms stadsbibliotek är en favoritplats för Emma Broomé som önskar att hon hade ro att läsa mer än vad hon i själva verket gör. Men poesi går bra, och i sommar läser hon dikter av Dagny Keisu Lindquist.
Stockholms stadsbibliotek är en favoritplats för Emma Broomé som önskar att hon hade ro att läsa mer än vad hon i själva verket gör. Men poesi går bra, och i sommar läser hon dikter av Dagny Keisu Lindquist.
Foto: Magnus Andersson/TT
'Jag har vetat instinktivt att skådespeleriet är vägen att gå för mig, om jag ska behärska att finnas till på något sätt' säger Emma Broomé.
"Jag har vetat instinktivt att skådespeleriet är vägen att gå för mig, om jag ska behärska att finnas till på något sätt" säger Emma Broomé.
Foto: Magnus Andersson/TT
'Det tillrättalagda och sofistikerade är inte min grej. Jag blir så generad' säger Emma Broomé som gör om fotosession till ett slags performane.
"Det tillrättalagda och sofistikerade är inte min grej. Jag blir så generad" säger Emma Broomé som gör om fotosession till ett slags performane.
Foto: Magnus Andersson/TT

FAKTA

Fakta: Emma Broomé

Född: 1985. Uppvuxen i Bollnäs.

Bakgrund: Scenfröna och Teaterverkstan i Bollnäs. Folkhögskola i Aix-en Provence. Kurser på Kulturama, jobb på Spegelteatern i Stockholm, scenskolan i Stockholm.

Familj: "Mamma och pappa syskon, syskonbarn, min flock med vänner som jag springer med, och sedan har jag en käresta nu, det är för mig helt surrealistiskt. Det har jag aldrig haft på det här sättet. Min vilda varg."

Bor: Stockholm.

Aktuell: Som Röde Orm på Dramaten i en uppsättning som tar avstamp på ett bibliotek. Några bibliotekarier högläser för varandra och börjar gestalta Frans G Bengtssons klassiker. I september visas också "Sommaren -85" på SVT där hon spelar en ensamstående mamma som jobbar hårt för att dottern ska få åka på språkresa. I vår har Emma Broomé också gjort en roll i Camilla Läckbergs nya tv-serie "Lyckoviken" som ska sändas på Via Play senare i höst.

Om coronaprojekt: "Jag har varit på äldreboenden och sjungit och läst poesi. Det var underbart. Det hoppas jag att vi kan fortsätta med i höst. Dramaten jobbar ju med att ha en verksamhet som kan verka i den samtid vi står i."

Sommarfavorit 1: "Bada naken i älven. Jag badar så mycket jag kan. Hela tiden."

Sommarfavorit 2: "Att dunka fram i vargens och min Mustang, vi har döpt henne till 'Ellinor Spaceship Bane'. Att bila henne genom Norrland – det är poetiskt."

Lyssnar på: "'Text och musik' av Eric Schüldt och heavy metal."

Utrikes

Indiens dagarbetare räds smitta i storstäder

Indiska arbetare iklädda mask vid ett tunnelbanebygge i Kochi, i den Indiska delstaten Kerala. Migrantarbetare och dagavlönade arbetare, som ofta missas i statistiken lider hårt av pandemin och restriktionerna de medför.
Indiska arbetare iklädda mask vid ett tunnelbanebygge i Kochi, i den Indiska delstaten Kerala. Migrantarbetare och dagavlönade arbetare, som ofta missas i statistiken lider hårt av pandemin och restriktionerna de medför.
Foto: R S Iyer/AP/TT
Utrikes
Utrikes Över 879 000 människor är sjuka och stora delar av samhället går på knäna. Coronapandemin slår hårt mot jättelandet Indiens ekonomi, i synnerhet mot de redan utsatta daglönarna.
– Indien är fortfarande så fattigt att arbetslöshet är en lyx för många. De måste hitta jobb, vilket jobb som helst, för att överleva, säger ekonomen Mihir Swarup Sharma.

I Indien, som nyligen klättrade till en oönskad tredjeplats på den globala listan över länder med flest virusfall, är många storstäder märkligt stilla. I Bombay (Mumbai), som vanligtvis hyser tiotusentals migrantarbetare, har byggen stannat av och gatumyllret tystnat. Den stora majoriteten av gästarbetarna har gett sig i väg på grund av de restriktioner som är tänkta att hämma virusspridningen.

– Vi vet inte om mannen i gathörnet med en cykelpump, som lever på att pumpa folks cyklar, arbetar eller inte. Eller hur folk i hans situation har påverkats av krisen. Det finns inga data på det, vi kan bara anta att de förlorat stor del av sin inkomst, säger Henrik Chetan Aspengren, forskare på Utrikespolitiska institutet.

Arbetar långt från familjen

Arbetsorganisationen International Labour Organisation (ILO) har dock varnat för att så många som 400 miljoner arbetare från den informella sektorn riskerar att hamna i djupare fattigdom på grund av coronapandemin och dess restriktioner. Med informell sektor avses jobb som inte registreras hos myndigheter, exempelvis gatuförsäljning och hantverk, och som således varken genererar skatt till staten eller välfärd för arbetaren.

Enligt den indiska regeringens egna rapporter är hisnande 90 procent av indierna i arbetsför ålder verksamma inom just den informella sektorn. Och uppskattningsvis 100 miljoner av landets drygt 1,3 miljarder invånare är så kallade migrantarbetare – personer som under delar av året bor och arbetar i städer för att försörja familjer som är kvar på landsbygden.

– Migrantarbetarna har drabbats extra hårt med tanke på att de ofta är helt beroende av det som nedstängningen nu raserat. Deras familjer som ofta bor på landsbygden är också beroende av deras inkomst och de pengar som de skickar, säger Mihir Swarup Sharma, chefsekonom vid den Indienbaserade tankesmedjan Observer Research Foundation.

Räds att återvända

Migrantarbetare är särskilt vanliga inom bygg- och industrisektorn. Men många av dem räds nu att återvända till Bombay som beskrivs som landets epicentrum för smittan. Den senaste tiden har antalet fall av covid-19 ökat snabbt särskilt i mångmiljonstäder som just Bombay, Delhi och Ahmedabad.

– Rätt mycket av Indiens ekonomi bygger på migrantarbetare. Och nu är frågan om arbetarna kan och vill komma tillbaka till storstäderna, konstaterar Henrik Chetan Aspengren.

Arbetsgivarna, å sin sida, är beroende av migrerande arbetskraft. Flera bolag försöker nu locka arbetare för att kunna återstarta olika projekt.

– Det var översvämning i min hemby och det fanns nästan inget arbete där. Byggchefen ordnade flygbiljetter och försäkrade att han skulle ta hand om oss om vi återvände, berättar 25-årige byggarbetaren Asif Khan, en av få som återvänt till Bombay från sitt hem i Västbengalen, för tidningen Hindustan Times.

Backar ekonomin?

På längre sikt riskerar viruspandemin och dess efterdyningar att slå hårt mot den kamp mot fattigdom som förts i Indien de senaste decennierna.

– Indien kan komma få en negativ tillväxt i år på grund av viruset och nedstängningarna. Det är väldigt ovanligt och har bara hänt ett par gånger tidigare i historien och definitivt inte under de senaste fyrtio åren. Varken individer, företag eller regeringen är redo för en tillbakagång i ekonomin, säger Mihir Swarup Sharma.

När det nya coronaviruset började sprida sig i våras valde indiska myndigheter att stänga ner samhället totalt, för att sedan gradvis öppna upp. I områden där smittspridningen varit hög har man dock behållit restriktioner. I Bombay har nedstängningen förlängts till den 31 juli.

Troy Enekvist/TT

Indiska hälsoarbetare covid-screenar boende i ett fattigt område i staden Bombay (Mumbai).
Indiska hälsoarbetare covid-screenar boende i ett fattigt område i staden Bombay (Mumbai).
Foto: Rajanish Kakade/AP/TT

FAKTA

Fakta: Indien och viruspandemin

Bekräftade coronafall (den 13 juli): 879 487

Bekräftade dödsfall (den 13 juli): 23 194

Typ av spridning: klusterspridning.

Den 25 mars startade den totala nedstängningen då 1,3 miljarder människor ombads stanna hemma.

Den 20 april tilläts jordbruk och vissa butiker som sålde jordbruksprodukter att öppna. Även banker, vissa myndigheter och varutransporter fick återuppta sin verksamhet.

I juni började den första delen av återöppningen av samhället med öppning av vissa varuhus, religiösa platser, hotell och restauranger – dock med krav på social distansering för arbetare och kunder.

I juli inleddes den andra delen av återöppningen som rör mycket av den övriga verksamheten. Lokala restriktioner har dock införts för särskilt drabbade områden, som storstaden Bombay som är nedstängd till den 31 juli. Nattligt utegångsförbud råder i hela landet mellan klockan 22 och 05. Skolor, tunnelbanor och sportanläggningar ska hålla stängda fram till den 31 juli.

Källa WHO, The New York Times, The Indian Express

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoHex.se

Svenska Spel pausar aktieutdelningar och permitterar casinopersonal

CasinoHex.se Sveriges före detta monopolföretag inom casinovärlden, Svenska Spel, har meddelat att man vidtar en rad olika åtgärder för att mildra spridningen av coronaviruset Covid-19. Bland annat innebär detta att man pausar utdelningar av aktier och att man korttidspermitterar majoriteten av deras casinopersonal.

Operatörens filial för online casinon, Svenska Spel Sport & Casino, har även de påverkats och man har tvingats minska arbetsmängden för 45 av deras 135 anställda, som numera jobbar deltid.

Man säger från Svenska Spels sida att detta beror på alla inställda idrottsevenemang och matcher som gör att man drar in mindre pengar på betting.

Dock kommer den största skillnaden i deras verksamhet att märkas på deras fyra landbaserade casinon, Casino Cosmopol, som kommer att behöva stängas ner i och med den nya regeln som säger att folksamlingar på över 50 personer är förbjudna. Casino Cosmopol är landets enda casino med svensk licens när det kommer till landbaserade casinon. De flesta licensierade online casinon kan man hitta på CasinoHEX.se.

Stängningarna kommer leda till att 800 av Svenska Spels 900 anställda i deras landbaserade casinon i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall kommer att korttidspermitteras tillsvidare. Operatören kommer också att försöka förhandla med fackförbunden för att kunna erbjuda sina anställda korttidsarbeten.

”Vi implementerar dessa åtgärden för att anpassa verksamheten till den pågående situationen och vi gör detta med yttersta omsorg om våra anställda”, säger Svenska Spels VD Patrik Hofbauer.

”Vår förhoppning är att snabbt kunna växla upp till full verksamhet och bemanning när situationen vänder. Men just nu vet vi inte hur denna situation kommer att utveckla sig och hur länge den kommer att pågå. Därför är det nödvändigt att vi vidtar åtgärder för att försäkra en hållbar verksamhet”, fortsätter han.

Slutligen har Svenska Spels styrelse övervägt att dra tillbaka utdelningen på 850 miljoner kronor till sina aktieägare. Detta efter att 2019 års resultat visat att man minskat årsomsättningen med 2,4% till 8,58 miljarder kronor. Nettovinsten sjönk med hela 40% till 2,48 miljarder kronor.

Till skillnad från nästan alla andra europeiska länder har Sverige än så länge valt att inte stänga skolor, barer, restauranger och affärer. En begränsning på folksamlingar över 500 personer ändrades dock den 27:e mars och den nya regeln gäller nu samlingar på max 50 personer. Samtidigt rekommenderar man arbete hemifrån för de som har möjlighet.

Utrikes

Hon ska utmana populära Ardern

Judith Collins. Arkivbild.
Judith Collins. Arkivbild.
Foto: Mark Mitchell/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Nya Zeelands största oppositionsparti, högerpartiet National, har utsett Judith Collins till sin nya ledare.

Hennes föregångare Todd Muller blev kortvarig på posten, och kastade in handduken med hänvisning till personliga skäl efter bara sju veckor.

Collins har tidigare varit polisminister, där hon fick smeknamnet "Crusher" (ungefär krossaren), sedan hon drivit igenom en lag som gjorde det möjligt för polisen att beslagta och förstöra bilar som användes i illegala gatulopp.

61-åringen har ett svårt uppdrag framför sig i kampen mot premiärminister Jacinda Ardern, vars Labour leder med 50 procent mot Nationals 38 i opinionen.

Landet går till val den 19 september.

Sport

Sverigeettan om US Open: "Jag är orolig"

Rebecca Peterson gjorde comeback i sommartourtävlingen i Falkenberg förra veckan. Arkivbild.
Rebecca Peterson gjorde comeback i sommartourtävlingen i Falkenberg förra veckan. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Sport
Sport Många tennisstjärnor är bekymrade över att resa till ett hårt pandemidrabbat USA och spela US Open.
Rebecca Peterson är en av dem.
– Jag är orolig om jag ska vara helt ärlig, säger Sverigeettan.

– Det är kanske inte säkert att jag kan ta med min pappa som tränare och om något händer, kommer det att lösa sig då? Det finns flera saker som gör att jag känner mig obekväm, fortsätter hon.

Samtidigt är Peterson inställd på att vara på plats när årets andra grand slam-turnering drar i gång på Flushing Meadows i New York i slutet av augusti.

– Det är klart jag vill spela och jag kommer att åka dit. Om jag åker själv eller inte får vi se.

TT: Hur tänker du som idrottare kring pandemin?

– Jag försöker ta mitt ansvar. Det är det jag kan göra. Sedan tror jag nog att arrangörerna gör sitt bästa för att alla ska känna sig bekväma och att allt fungerar.

Rätt och fel

44-rankade Rebecca Peterson är inte ensam om sin oro över läget i USA. Landet har drabbats av coronapandemin hårdare än något annat land, med runt 138 000 dödsfall. Bara i storstaden New York har över 32 000 personer avlidit efter att ha insjuknat i covid-19.

Trots det gav delstatens guvernör Andrew Cuomo i mitten av juni klartecken för US Open. Särskilda åtgärder införs för att minska smittspridning, bland annat släpps det inte in någon publik och det finns begränsningar för hur många tränare och andra resurspersoner spelarna får ta med sig till turneringen.

Men damernas världsetta Ashleigh Barty har uttryckt tveksamhet till att delta. Precis som herrstjärnorna Rafael Nadal och Novak Djokovic.

Djokovic har fått skarp kritik efter att han i juni arrangerade en uppvisningsturnering i Serbien och Kroatien där fyra spelare smittades av coronaviruset.

– Jag tycker att det var både rätt och fel. Jag förstår att folk vill spela, men hälsomässigt var det kanske inte det smartaste, säger Rebecca Peterson om den utskällda turneringen.

Nytt extrajobb

I helgen vann 24-åringen sommartourtävlingen i Falkenberg – hennes första turnering på drygt fyra månader efter en vår utan tävlingsmatcher.

För Rebecca Peterson har en efterhängsen ryggskada dessutom hållit henne borta från träningsplanen i långa perioder.

I stället har hon tillbringat sin tid i gymmet – och på sitt nya extrajobb i Kista, norr om Stockholm.

– Jag har jobbat några dagar i veckan i receptionen på Klövern padelcenter. Jag har aldrig haft ett jobb utanför tennisen förut så det är kul att göra något annat och lära mig nya saker. Man får lite andra perspektiv, säger hon.

I början av augusti startar damernas WTA-tour igen efter det drygt fyra månader långa coronauppehållet. Comebacktävlingen spelas i italienska Palermo och Peterson siktar på att vara med.

Robin Salomonsson/TT

FAKTA

Fakta: Årets grand slam-turneringar

Coronapandemin har skapat problem för tre av tennisens fyra grand slam-turneringar. Detta har hänt hittills:

+ Australien Open, Melbourne, 20 januari–2 februari

Årets första grand slam-turneringar hann avgöras innan coronapandemin slog till. Sofia Kenin, USA, vann damklassen och Novak Djokovic, Serbien, tog hem herrturneringen.

+ Franska mästerskapen, Paris, 24 maj–7 juni

Framflyttat till 27 september–11 oktober. Arrangören hoppas fortfarande på publik.

+ Wimbledon, London, 29 juni–12 juli

För första gången sedan andra världskriget ställdes den klassiska grästurneringen in.

+ US Open, New York, 31 augusti–13 september

Spelas som planerat, men med stora restriktioner. Bland annat kommer inte publik att släppas in.

Inrikes

Dubblad domarstyrka möter målkö efter corona

Rådmannen Sofia Tauson är en av domarna i förstärkningsstyrkan som hjälper till på domstolar där det fattas domare. För tillfället är hon i Malmö tingsrätt.
Rådmannen Sofia Tauson är en av domarna i förstärkningsstyrkan som hjälper till på domstolar där det fattas domare. För tillfället är hon i Malmö tingsrätt.
Foto: Andreas Hillergren/TT
Inrikes
Inrikes Sårbarheten är stor bland landets domstolar. Försvinner en eller flera domare och handläggare kan det innebära kris.
Nu ska styrkan med domare som rycker in vid behov växa till det dubbla – trycket väntas bli högt när coronavårens inställda rättegångar måste tas itu med.

I Sverige finns ungefär 80 domstolar och nämnder. Alla är egna myndigheter och de flesta ganska små organisationer, med kanske fem till åtta domare. Och det kan ställa till stora problem vid vakanser.

– Det blir ganska sårbara organisationer. Om man är fyra domare och en försvinner är det 25 procent bort. Samtidigt kan man inte i 80 myndigheter bygga upp en reservkapacitet för att hantera det, därför behövs en central organisation för att möta den här sårbarheten, säger Mikael Forsgren.

Rekryteringsproblem

Han är kanslichef på den så kallade förstärkningsstyrkan, som består av domare som rycker ut till landets domstolar när luckor uppstår. Verksamheten började i ganska liten skala 2012, och dess domare kom under några år efter migrationskrisen 2015 att uteslutande användas för att hantera den stora mängd migrationsmål som uppstod. Nu ska en nystart och utökning av styrkan ske, enligt Mikael Forsgren.

– Nu ska vi se till att styrkan finns tillgänglig för alla domstolar igen, och skala upp den också. Just nu är vi ungefär tolv stycken och det är alldeles för få för att möta behoven. Jag hoppas att vi kan ha fördubblat styrkan vid utgången av nästa år, säger han.

Styrkan kan dels vara till hjälp under kortare perioder vid exempelvis sjukdomsfall, dels under längre perioder när domstolar har svårt att rekrytera fasta domare – ett ganska vanligt problem hos tingsrätter utanför storstäderna.

Väntande mål

Under coronapandemin har många mål ställts in, vilket gjorde att behovet av förstärkningsstyrkan sjönk under våren. Samtidigt innebär det att köerna av väntande ärenden bara vuxit, vilket är ett problem som nu måste tas omhand.

– Nu ser jag ett kraftigt ökat tryck inför hösten, där det som inte avgjorts under våren måste avgöras. Det är en tydligt ökad efterfrågan på förstärkningsstyrkan, säger Mikael Forsgren.

Förstärkningsstyrkan ska också utökas med domstolshandläggare som kan hoppa in där behov uppstår.

– Handläggare tror jag kommer att göra väldigt mycket nytta för de kanslier som hamnar i problem. Kan ingen expediera papper, domar och beslut då stoppas all verksamhet upp, säger Forsgren.

Flexibilitet krävs

En av dem som varit med sedan start är rådmannen Sofia Tauson. Under åren har hon hoppat in på hovrätt och hos tingsrätterna i bland annat Ystad, Lund, Helsingborg, Luleå och nu senast i Malmö. Det har både varit längre och kortare uppdrag.

– Man får se otroligt många olika arbetsplatser och arbetssätt, och jag tycker att den variationen är jättekul, säger hon.

– Ibland när man varit en längre tid på en plats kan det kännas lite bekvämt och då är det lite jobbigare att byta arbetsplats. Men det kan också vara så att man känner att det börjar klia lite i fingrarna och att det är dags att göra något annat ett tag, att det är kul att byta.

Sofia Tauson tror att det krävs en viss personlighet för att trivas i förstärkningsstyrkan.

– Jag tror att man som person är ganska flexibel, tycker det är kul att träffa människor och att det är roligt med nya rutiner och arbetssätt. Annars hade man inte hoppat på det från början. Man får liksom inte vara trygghetssökande på det sättet, säger Sofia Tauson.

Erika Nekham/TT

Domare Sofia Tauson är en av domarna i förstärkningsstyrkan på Sveriges domstolar som åker runt till domstolar där det är brist på domare och hjälper till. Nu i Malmö tingsrätt.
Domare Sofia Tauson är en av domarna i förstärkningsstyrkan på Sveriges domstolar som åker runt till domstolar där det är brist på domare och hjälper till. Nu i Malmö tingsrätt.
Foto: Andreas Hillergren/TT

FAKTA

Fakta: Sveriges domstolar

Sveriges domstolar är samlingsnamnet för ungefär 80 domstolar, myndigheter och nämnder runt om i landet som tillsammans har ungefär 7 000 medarbetare. Alla domstolar, myndigheter och nämnder är självständiga och oberoende.

Domstolsverket, som inrättades 1975, är central förvaltningsmyndighet för domstolarna. Verkets uppgift är bland annat att samordna domstolsväsendets administrativa funktioner när det gäller ekonomi- och personalfrågor.

Källa: Domstolsverket

NÄSTA ARTIKEL