Hyresgästföreningen tar ansvar
Nu har den tiden på året kommit då många fastighetsägare begär förhandling för att få höja hyrorna. Den här gången handlar det om 2018 års hyror. Men det handlar även om ekonomin och vardagen för tre miljoner hyresgäster i 1,6 miljoner hyresrätter.
Av alla dessa hushåll är sex av tio ensamhushåll. De ska alltså bära hela hyran på endast en inkomst. Rekordstora vinster för fastighetsägarna och fortsatt låga räntor bör naturligtvis innebära återhållsamma hyresjusteringar under 2018.
Hyresgästföreningen har inför förhandlingsarbetet analyserat bostadsföretagens ekonomi och kan precis som förra året konstatera att det är fortsatt extremt lönsamt att äga och förvalta hyresfastigheter. Vinsterna har fortsatt öka, räntorna är fortsatt låga och andelen outhyrda lägenheter är i det närmaste obefintlig.
Den ekonomiska risken jämfört med vinsten är låg. Förklaringen till detta är enkel: vi har ett förutsägbart hyressättningssystem i Sverige med stabila och trygga inkomster för fastighetsägarna, hyrorna kommer in.
Det råder dessutom bostadsbrist i nästan hela Sverige. Många, särskilt yngre, är desperata över att få en bostad. Bara i Malmö och Lund vill
21 000 unga vuxna ha en egen bostad, men saknar det idag.
Hyresgästföreningen är positiv till att byggtakten för nya hyreslägenheter i Malmö och Lund stigit det senaste året. Men byggnationen av nya lägenheter är inte på långa vägar tillräcklig. I Hyresgästföreningens bostadspolitiska program för Malmö slår vi fast att det behöver byggas minst 3 000 nya bostäder per år, där minst hälften bör vara hyresrätter. I Lund behövs det 1 500 bostäder per år, varav hälften hyresrätter.
Fastighetsägarna vill i sina hyreskrav för 2018 gärna koppla hyresutvecklingen till den samhällsekonomiska utvecklingen. Det skulle ju kunna vara logiskt mot bakgrund av att inflationen nu är på väg uppåt. Men då väljer fastighetsägarna att bortse från att hyrorna stigit väsentligt mer än inflationen de senaste åren.
Sedan år 2000 har hyrorna stigit med över 30 procent medan inflationen har varit 23 procent. Och jämför man med andra priser så har kostnaden för att bo i hyreshus stigit mer än dubbelt så mycket som andra priser sedan 1980.
Om man jämför hyrorna på senare år kan man se att de sedan 2011 har stigit med cirka 4 procent i hela Sverige, medan de i Malmö och Lund har stigit med över 10 procent.
Cirka 150 000 av Sveriges hyresgäster (drygt tio procent) har redan fått sin nya hyra klar för 2018 eftersom många fleråriga hyresavtal förhandlades fram förra året. För de avtalen är den genomsnittliga hyreshöjningen 0,69 procent.
Det tycker vi speglar en rimlig hyresutveckling för 2018. Inte 2,52–3,03 procent som Fastighetsägarna yrkat runtom i södra Skåne.
Hyresgästföreningens målsättning med förhandlingarna är att hyrorna ska motsvara lägenheternas bruksvärde, där lägenheternas olika kvaliteter och egenskaper värderas.
Denna så kallade bruksvärdesmodell är en modell som parterna Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, Fastighetsägarna och vi, gemensamt åtagit oss att utveckla och arbeta efter.
Under förra året sparades en miljard kronor åt Sveriges hyresgäster genom hyresförhandlingarna, pengar som kommer till bättre nytta hos hyresgästerna istället för att ytterligare öka på fastighetsägarnas vinster.
Hyresgästföreningen kommer att fortsätta ta ansvar för både landets hyresgäster och samhällsutvecklingen i stort i årets förhandlingar.
Fastighetsägarna är välkomna att dra sitt strå till stacken och ta ansvar för samhällsbygget. Att undandra sig ansvaret genom att kräva stora hyreshöjningar innebär ett hot mot enskilda människor.
Höga hyror leder till att människor inte har möjlighet att byta bostad. Inlåsningens pris är ej påbörjade utbildningar och missade arbetstillfällen som får konsekvenser för både individ och samhällsekonomi. Det drabbar då inte bara landets hyresgäster utan alla som bor och lever i vårt land.
