Babsan firar 25 i rosa
När vi når Lars-Åke Wilhelmsson på mobilen under en lunchpaus i början av november är arbetet med showen inne på sluttampen, men fortfarande i full gång.
– Alla nummer har vi inte satt ännu, men det börjar närma sig, säger en glad Lars-Åke Wilhelmsson.
Att föreställningen innehåller mycket dans har han börjat känna i kroppen.
– Jag har ju stått stilla i så många år och nu har jag dansare som är väldigt bra, så jag får skärpa mig. Det känns att man inte är 58 längre, haha, säger Lars-Åke, nyss fyllda 59 år.
Han är dock inte precis någon nybörjare på dans. I ungdomen var han till och med tävlingsdansare.
Det var 1992 i en show på ZTV som Babsan föddes.
– Jag var först i Sverige med att skapa en egen karaktär. After Dark är fantastiska och gör tjusiga gestalter på scenen, men Babsan var den första som hade en egen personlighet. Och med Babsan kan man utvecklas som artist, precis som andra artister, om man får nytt material.
Babsan har blivit en folklig dragtant, som älskas av alla från barn till pensionärer, inte minst för sin frispråkighet och oräddhet. Hon vågar göra saker som Lars-Åke Wilhelmsson absolut inte skulle göra själv.
– Som att sätta sig i knät på Fredrik Reinfeldt, Det skulle jag inte göra som Lars-Åke. Folk är mer accepterande när det gäller Babsan, hon får göra galna grejer.
Något Babsan däremot inte gör är att vara elak eller grov eller att ta ut humorn på någon annan. Hon är bara lite lagom småfräck och lägger gärna skämten på sig själv.
– Det gäller att hålla rätt nivå och känna av stämningen. Speciellt när man är ute i publiken.
Och det är Babsan alltid, närkontakt med någon herre på de främre raderna hör till en Babsan-show.
Hur kommer det sig att Babsan får sin egen show just nu?
– Det var så att jag och Hans Marklund, som regisserar, började prata om det här redan för 8-9 år sedan. Vi började planera och det stod klart att det skulle handla om Babsans liv. Babsan gick i skolan, jobbade på karusellen i parken, låg i lumpen. Men då ringde After Dark och frågade om jag ville vara med eftersom Lasse Flinckman var sjuk. Senare gick han ju tyvärr bort och jag var med i After Dark av och till i fem år. Jag hade så kul.
När Hans Marklund och Lars-Åke Wilhelmsson nu tar tag i Babsans egen show har den alltså legat på vänt länge.
– Men jag kände att innan jag fyller 60 måste jag hinna göra detta. Och jag blev nästan chockad när Hans Marklund och jag kontaktade Lifeline och de sa självklart ja till att producera showen. Det är ju en stor satsning.
Lars-Åke beskriver showen som ”After Dark-show i miniformat”.
– Men jag sjunger live, fast jag gör en liten grej och visar upp playback i början.
Precis som i After Dark är klädprakten ett stort och viktigt inslag. 84 kostymer hänger i garderoben.
– Vissa av dansarna har 15 ombyten, vissa har 17. Själv har jag 17.
Och vem som har sytt kostymerna behöver man knappast fråga, eller?
– Det är jag och en kvinna som heter Gunilla Hedman. Vi har suttit och sytt hela sommaren och lite finns kvar att göra.
Det låter som om dina fingertoppar är ganska genomstuckna vid det här laget?
– Ja, vissa tyger är så hårda så även jeansnålar och lädernålar flyger åt alla håll. Och dansarna som är vana vid trikåer tycker att det skaver, skojar Lars-Åke.
Kanske kommer publiken att tro att historierna som Babsan berättar i Ett liv i rosa är på skoj.
– Men allt är sant, säger Lars-Åke. Som när vi berättar om när jag körde karusellen i Furuvik. Det var tråkigt att klippa biljetter, så jag började showa i stället. Jag showade och steppade och jag märkte att folk stod och tittade i stället för att åka karusell.
Lite allvar och eftertanke finns det också i showen.
- För visst behöver vi alla lite mer rosa i våra liv, säger Lars-Åke Wilhelmsson.
Fotnot: Ett liv i rosa kommer till Lunds stadsteater den 16 november, Ystads teater den 17 november, Kristianstads konserthus den 18 november och Palladium i Malmö den 15 december.
