Annons

Större transparens och mindre arrogans önskas

Krönika I veckans krönika sammanfattar Clemens Altgård #metoo-hösten och krisen i Svenska Akademien.
Publicerad 13 december 2017 • Uppdaterad 13 december 2021
Clemens Altgård. Foto: Anna Lindblom
Clemens Altgård. Foto: Anna Lindblom

År 2017 är ett årtal som för alltid kommer att förknippas med den omfattande #metoo-kampanjen. Vem hade väl kunnat ana att den skulle bli så massiv och få stora effekter på en rad områden i samhället. Inte minst i kultur- och nöjessfärerna. Så kallat folkkära programledare har avpolletterats efter att det framkommit alarmerande uppgifter om övergrepp eller olämpligt uppträdande.

I sig är det inte så överraskande att det förekommit missförhållanden. För fem år sedan skrev jag på Skånskans kultursida om genusvetaren och författaren Vanja Hermeles bok In som ett lamm, ut som en tigrinna. En bok baserad på rapporter hon tidigare sammanställt om jämställdheten i kulturlivet. Vad Hermele visade var hur manlig dominans i praktiken upprätthålls under en täckmantel av politiskt korrekta formuleringar.

Annons

Det är värdefullt att missförhållanden påtalas i böcker och rapporter, men för att det verkligen ska ske förändringar krävs det uppenbarligen något annat. Med förankring i sociala medier och en avsevärd ideologisk bredd har #metoo blivit maktfaktor som sannolikt överraskat många makthavare och celebriteter.

Det har också stormat kring Svenska Akademien. Ingen som följt med i nyhetsrapporteringen kan ha missat skriverierna om ”Kulturprofilen” som på olika vis utnyttjat sin starka koppling till Akademien och nu är polisanmäld av flera kvinnor som hävdar att de utsatts för sexuella övergrepp. Därtill har det framkommit uppgifter om att den kulturklubb som ”Kulturprofilen” drivit kan ha använt sig av svart arbetskraft. Eftersom ”Kulturprofilens” hustru, som är akademiledamot, också varit formellt ansvarig för klubbens verksamhet, så är naturligtvis även detta ytterst besvärande för Akademien.

Det är dock tänkvärt att Expressen redan 1997 rapporterade om att allt inte var som det skulle när det gällde den prestigefyllda klubben. Den gången tystades alltsammans ned från Akademiens sida. Tystnaden har varat i över ett par decennier.

Filosofiprofessorn Torbjörn Tännsjö har i ett debattinlägg på SVT Opinion framfört åsikten att Svenska Akademien bör läggas ned och författaren Jonas Gardell har i ett debattinlägg i Expressen ställt krav på öppenhet och nya regler. Han namnger därtill en rad ledamöter och anser att de bör utträda.

Och han är inte ensam om att kräva förändringar. Claes Sandgren, professor i civilrätt ansåg, i ett inlägg på DN Debatt, att de tidigare ständiga sekreterarna Engdahl och Englund borde ta sitt ansvar och lämna Svenska Akademien. Det brukar visserligen hävdas att det inte går att lämna Akademien, men enligt Sandgren kan stadgarna tolkas så att utträde faktiskt är möjligt.

Det är en förstås en osannolik tanke att en så värdefull inrättning som Svenska Akademien skulle läggas ner på grund av den aktuella skandalen. Däremot har en advokatbyrå anlitats för att göra en internutredning. Kommer det sedan att ske någon form av förnyelse? Det återstår att se. Men en större transparens och minskad arrogans vore en bra början.

Clemens Altgård
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons