Hässleholms ridhus
Hängivna sin ridverksamhet med oroade för framtiden och bristen på resurser och engagemang från kommunens sida. Att Hässleholm vill marknadsföra sig som en hästkommun är inget de på minsta vis märker av. Från vänster: Ulrika Olsson, Malin Persson, Eva-Lotta Ahnell och Kerstin Grip Ström.
Hässleholms ridhus
Ridhusföreningen har gjort en egen utredning som kommunstyrelsen nu får på bordet. FOTO: CARL-JOHAN BAULER
Ridlektion hos Hässleholms ridklubb. Hit står 39 unga intresserade i kör för att få börja. Klubben är den ena ridskolan som finns kvar i trakten, bortsett från någon mindre verksamhet.
rd

Vatten- och avlopp hotar att fälla ryttarna

HÄSSLEHOLM Den omfattande verksamheten i Hässleholms ridhus hotas.

Därmed riskerar stora grupper barn och unga att inte kunna utöva sitt hästintresse, i en verksamhet som till 90 procent lockar tjejer och kvinnor.
Detta i en kommun som vill kalla sig hästkommun.

Skälet? Stora problem med att få pengarna att räcka och krav från kommunen om att börja betala för vatten- och avlopp.
– Kraven kan bli spiken i kistan för oss, säger Eva-Lotta Ahnell, Kerstin Grip Ström, Ulrika Olsson och Malin Persson som har kontaktat tidningen, med anledning av en tidigare artikel.
Där berättade Norra Skåne, att kommunen efterskänker ridhusföreningens skuld för vatten- och avlopp på 140 000 kronor.
I artikeln säger kommunens också, att föreningen hädanefter måste betala för vatten- och avlopp.
Men ridhusföreningen hävdar, att de finns en överenskommelse med kommunen från 1980-talet om att de inte behöver betala för vatten- och avlopp.
– Vi hade en deal; bygger ni anläggningen, står vi för vatten- och avlopp förklarar Eva-Lotta Ahnell.

Ridhuset invigdes 1984 och idag kan ingen hitta överenskommelsen, däremot har klubben talat med människor som tidigare varit engagerade i verksamheten som bekräftar att det finns en sådan överenskommelse.
Kommunen vill också, att ridhusföreningen ska betala en avloppstaxa som beräknas på hur mycket tio lägenheter lämnar i från sig. Hur hänger det här ihop?
Jo avgiften baseras på hur mycket vatten som tas in i på fastigheten. Inte på hur mycket avloppsvatten som faktiskt lämnar anläggningen med totalt fem toaletter.
För Ridhusföreningen innebär det här ökade kostnader med cirka
37 000 kronor om året.
Pengar som inte finns.

– Det innebär att vi måste ta ut högre avgifter av våra medlemsföreningar vilket i sin tur drabbar deras medlemmar med höjda avgifter, konstaterar Kerstin Grip Ström och Eva-Lotta Ahnell i Hässleholms ridhusförening och Hässleholms hästsportförening.
Verksamheten vid ridhuset är omfattande.
Över 550 personer är knutna till huset och 80 procent av verksamheten vänder sig till barn och unga. 90 procent är tjejer och kvinnor.

Här finns även uppskattad verksamhet för funktionshindrade.
– Intresset är stort, vi har 39 i kö som vill börja hos oss, berättar Ulrika Olsson från Hässleholms ridklubb, som är enda kvarvarande ridskolan i trakten förutom en verksamhet i Färlöv som riktar sig till de allra yngsta.
Vi träffas i ridhuset en kväll december. Läget är bekymrat. Eftersom man äger och driver anläggningen i egen regi, är ekonomin hårt pressad.

Att kommunen vill profilera sig som hästkommun, är inget de känner sig delaktiga i. Vattenhistorien är bara en del av problematiken för ridhusförening som i sin tur hyr ut till Hässleholms ridklubb och Hässleholms hästsportförening.
– Eftersom vi har en egen anläggning sköter vi den helt ideellt och står för allt själva samtidigt som vi har anställda. Det går knappt att driva stället i egen regi, säger representanterna tidningen träffar.
Skillnaden mellan en förening som hyr i kommunala lokaler och att driva i egen regi, är ett stort bekymmer.

– Vi som äger våra lokaler missgynnas, vi vill ha ett likvärdige system, förklarar Eva-Lotta Ahnell och tar ett exempel:
– Ridhusföreningen har drifts- och investeringskostnader på drygt
200 000 kronor per år. Kostnaderna bekostas av hyror från föreningarna i huset som i sin tur får ett driftsbidrag på 50 procent av hyreskostnaderna. Därmed får föreningarna en timkostnad som motsvarar timkostnaden i de jämförbara kommunala anläggningarna. Drifts- och investeringskostnaderna för kommunala anläggningarna är många gånger större än 200 000 per år. Dessa kostnader borde också täckas av hyresinkomster, men de föreningar som hyr har samma timkostnad som vi. Subventionen till dessa föreningar blir betydligt större än 50 procent. Hur stämmer det överens med likabehandlingsprincipen?, frågar sig Eva-Lotta Ahnell.

Det ekonomiska läget för Hässleholms ridklubb är ansträngt, eftersom man själva äger och förvaltar stallet som är gammalt, slitet och kommer från regementet T4.
På grund av kommunens bidragsregler kan de inte får mer pengar i lokalbidrag. Därför krävs stora ideella insatser för att hålla igång stallet.
– Detta för att kunna hålla avgifterna på en rimlig nivå för de ridande (främst barn och ungdomar). Att kostnaderna ökar för ridhusföreningen och därmed ridhushyran slår hårt mot en redan ansträngd verksamhet, säger ordförande Ulrika Olsson.

Egentligen tycker de fyra kvinnorna Norra Skåne pratar med, att det bästa vore om kommunen köpte anläggningen. Samtidigt finns de en tveksamhet inför en sådan lösning.
– Frågan är vad kommunen skulle göra med en sådan här gammal anläggningen, frågar sig Kerstin Grip Ström.

Dagens fråga

Såg du första programmet av "Så mycket bättre"?

Loading ... Loading ...

Veckans ibladningar

×