Annons

Vik­tigt upp­rätt­hålla press­e­tiken

Krönika Hu­vud­re­geln är att vara för­sik­tig med namn­pub­li­cer­ing, om inte all­män­in­tres­set gör det mo­ti­verat. Men vad är all­män­in­tres­set?
Opinion • Publicerad 4 januari 2018 • Uppdaterad 25 november 2021

De många vitt­nes­målen om sex­u­ella tra­kas­se­rier och över­grepp, ibland brotts­li­ga hand­lingar, som kommit fram un­der sam­lings­be­teck­ningen #metoo har visat på ett pro­blem som om än väl­känt ändå är större än de flesta kun­de fö­re­ställa sig.

De många upp­ropen har lett till en om­fat­tan­de de­batt om makt­hie­rar­kier och köns­roller som för­hopp­nings­vis leder till att det hand­lings­möns­ter som av­slöjats i all sin bru­ta­li­tet kommer att för­ändras. Hur snabbt och hur ge­nom­gri­pan­de går inte att sum­mera förr­än om flera år.

Annons

Den här de­batten är vik­tig, och en­bart att så många nu vittnar om så­dant de i många år för­tigit och kan­ske ock­så för­trängt kan ha stor be­ty­del­se för dem som drabbats av över­grepp och tra­kas­se­rier. De vet att de inte är en­samma, och att pro­blemet nu visas upp av många är ett er­kän­nan­de.

En mind­re po­si­tiv as­pekt av pub­li­cer­ingarna på so­ci­ala me­di­er är att många pekats ut som för­ö­va­re utan möj­lig­het att för­svara sig. I rätts­sy­stemet ska alla an­s­es som oskyl­diga tills de­ras skuld är be­visad. På so­ci­ala me­di­er til­lämpas allt­för ofta den om­vända prin­cipen.

Ny­li­gen gick re­gis­sören Ulf Malm­ros ut i Af­ton­bla­det med be­skedet att han pekats ut utan grund för sex­u­ella över­grepp och att han där­för kommer att stämma den som pekat ut honom för för­tal.

San­no­likt kommer fler så­dana pro­cesser att fö­re­komma, om män an­ser sig oskyl­digt an­klagade.

En om­fat­tan­de de­batt har ock­så gällt tra­di­tio­nella me­di­ers utpekande – el­ler icke-utpekande. För me­di­er med an­sva­rig ut­gi­va­re - tryckta me­di­er, ra­dio- och tv-ka­naler men ock­så en del nät­sajter - gäller en press­e­tik som ut­ar­betats av tid­ningarna själva ge­men­samt.

Hu­vud­re­geln är att vara för­sik­tig med namn­pub­li­cer­ing, om inte all­män­in­tres­set gör det mo­ti­verat. Men vad är all­män­in­tres­set och när tar det över den per­son­liga in­te­gri­teten?

Svaret är inte en­kelt. Press­om­buds­mannen Ola Sig­vards­son, som fått in minst fem an­mäl­ningar till Pressens Opi­ni­ons­nämnd för överträdelser av pub­li­cer­ings­re­glerna, skrev ny­li­gen om det­ta. Han är rädd för att dis­kus­sionen om namn­pub­li­cer­ingar i spåren av #metoo ska skada för­tro­en­det för press­e­tiken.

Så be­höver det inte bli. De flesta tid­ningar har varit re­strik­tiva med namn­pub­li­cer­ingar, trots att var­je ut­gi­va­re gör sin egen be­döm­ning.

Det som nor­malt gäller, att nå­got ska vara all­var­ligt och att det ska handla om en per­son som har en of­fent­lig el­ler ledande roll i sam­häl­let, har of­tast varit tyd­ligt när namn pub­li­cerats.

Det gäller även de me­die­pro­filer som upp­märk­sammats, även om Sig­vards­son verkar tveka om det. Men i dagens sam­häl­le är en TV4-pro­gram­le­da­re, en teaterdirektör el­ler en krö­ni­kör på en stor kvälls­tid­ning makt­ha­va­re lika väl som en riks­dags­le­da­mot el­ler ­en di­rek­tör.

Annons

Där­emot är kän­disars ak­ti­vi­teter nor­malt sett in­get ”all­män­in­tres­se”, även om det är ”all­män ny­fi­ken­het” på vad des­sa har för sig.

Hit­tills har me­di­erna i all­män­het klarat av att pub­li­cera när all­män­in­tres­set varit stort, inte bara för att ny­fi­ken­heten på kända per­soner kun­de locka klick på sajten.

Låt det fort­sätta så!

Yng­ve Sunesson
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons