Inom in­du­strin har ro­botar se­dan länge över­tagit en stor del av ar­bets­kraftens upp­gifter. An­talet an­ställda har minskat.

Nu håller ro­botar och au­to­ma­ti­se­ring på att ta över allt fler även ad­mi­nist­ra­tiva ar­bets­upp­gifter. Det in­ne­bär sä­kert ock­så ra­tio­na­li­ser­ingar med för­svunna jobb som följd. Olika be­räk­ningar pekar på att kan­ske upp till hälften av alla dagens jobb kommer att för­svinna inom ett par de­cen­ni­er.

Sam­ti­digt kommer nya jobb att skapas, pre­cis som all­tid. Att in­du­strin er­satt män­ni­skor med ma­skiner har inte lett till att det to­tala an­talet jobb minskat, tvärt­om.

Nu kommer ock­så allt­mer in­tel­li­genta ma­skiner. Den ar­ti­fi­ci­ella in­tel­li­gensen, AI, är inte läng­re scien­ce fic­ti­on utan verk­lig­het.

Ett ex­em­pel är att Trel­le­borgs kom­mun låter ro­botar, el­ler snarare al­go­ritmer i da­torerna, hand­lägga an­sök­ningar om för­sörj­nings­stöd. Istäl­let kan so­ci­al­sek­re­te­ra­rna ägna sig åt att hjälpa dem som be­höver det med eko­no­misk pla­ne­ring och att hitta rätt ut­bild­ning el­ler jobb.

Det har gett gott re­sul­tat. För­ra året gick 450 trel­le­bor­ga­re från bi­drag till jobb och kommunen sparade näs­tan fem mil­joner i bi­drag.

Fler kom­muner vill nu följa ef­ter. Men i Kungs­bac­ka hotar tolv av 16 so­ci­al­sek­re­te­ra­re att sluta i pro­test. De ser inte för­de­la­rna.

Så kommer det sä­kert ofta att vara. Många vill fort­sätta som van­ligt utan att se att ro­botar och AI kan göra ru­tin­ar­tade jobb mer ut­veck­lan­de.

Yng­ve Sunesson

Under tisdagen kom partierna fram till en förhandlingslösning kring ett utökat mandat för regeringen att vid behov vidta drastiska åtgärder, som begränsningar av folksamlingar, stängning av köpcentrum eller stopp för transporter för att förhindra spridningen av coronaviruset. Regeringen ville egentligen gå längre, men riksdagen krävde att de skulle få fungera som kontrollinstans, vilket är rimligt. Det finns goda skäl till att regeringen normalt sett inte har de här befogenheterna och även om syftet med att begära extra makt är gott är det all idé att vara försiktig.

Det måste med den här ordningen kunna gå lika snabbt som om regeringen kunde agera helt självständigt, men det verkar partierna vara fullt införstådda med. Det är betryggande att förhandlingar kan ske snabbt och effektivt och att alla är överens om grundfrågan: behovet att tillfälligt utöka makten eftersom Sverige saknar möjlighet till undantagstillstånd. Handlingskraft och flexibilitet behövs nu mer än någonsin och Moderater, Kristdemokrater och Sverigedemokrater tar sitt ansvar genom att fokusera på regeringens handlingsutrymme och sparar åsiktsskillnader kring detaljer till senare.

Det var ett bra beslut av regeringen att lyssna på lagrådet och vara lyhörda för de farhågor som har funnits kring att ge regeringen betydligt mer makt än vad som är brukligt i Sverige. ’

Man har genom den här kompromissen gett regeringen lagom mycket makt. Det är tillräckligt för att kunna agera snabbt och effektivt vid behov. Samtidigt sätter det inte riksdagen på undantag, utan de får fungera som en garant för att man inte tappar kontrollen över situationen genom att riksdagen har möjlighet att överpröva regeringens beslut.

Nyamko Sabuni sammanfattade det hela med att “vi ger dem möjlighet att handla snabbt men vi ger dem inte makt att ensamma fatta beslut.” Det är precis lagom mycket makt.

Intressanta siffror pekar på att närvaron på gymnasiet kan ha ökat sedan man började med distansundervisning. Eskilstuna är en av de städer som sett högre närvaro sedan de började med gymnasieskola på distans. Monica Widelund, som är chef för gymnasieskolorna i Eskilstuna, säger till SVT att de också märker att vissa elever har lättare att ta för sig i ett digitalt klassrum än om de sitter i skolbänken.

Förhoppningsvis kommer det finnas möjlighet till utvärdering av distansundervisningen och vem den fungerat bättre för när den här exceptionella perioden är över.

Jag ska inte överdriva mina kvalifikationer, med en termin som gymnasielärare, men jag upplevde att det fanns en typ av elev som lade så mycket tid på att undvika att följa reglerna att det påverkade hens möjlighet att följa med i undervisningen. Om en sådan elev inte hela tiden frestas att demonstrera oberoende genom att stanna på skolgården istället för att gå till klassrummet, leka med mobiltelefonen under lektionstid eller komma för sent och störa för att visa att hen är självständig, kan tiden istället läggas på lektionernas innehåll. De andra elevernas och störs inte av utagerande beteende. Skolkaren kan vara den smartaste eleven i klassen, om man bara kan få hen att sätta rumpan på skolbänken. De eleverna trivs förmodligen bra med distansundervisning,, där man kan få gå byxlös eller dricka Monster under lektionerna eller vad som nu funkar för den enskilde.

En fördel med distansundervisning kan också vara att läraren slipper agera ordningsvakt. I ett klassrum måste man be elever sluta spela på mobilen eller sluta dricka läsk i närheten av tangentbordet. På distans kan man fokusera på om de deltar i lektionen och gör arbetsuppgifterna. På vissa sätt kan det nog vara lättare att sätta betyg på det sättet än att försöka avgöra om en rastlös elev deltar i lektionen.

Även elever som har problem med de sociala aspekterna kan trivas med onlineundervisning. Skolmiljön kan vara stressig för den som psykiska problem eller är mycket introvert.

Att gå till skolan lär en många viktiga saker som man har nytta av i vuxenlivet, som att passa tider, göra ett gott intryck på de man möter och att komma överens med olika typer av människor. Huruvida det är skolans uppgift att också ge eleverna sociala färdigheter är omdebatterat. Från höger kommer gärna förslag om ordningsbetyg och från vänster vill man helst inte ha betyg alls.

Man ska inte glömma att skolan inte är det enda stället att lära sig sociala färdigheter på. Unga människor är vana vid umgänge online.

En av de vackraste historierna om onlinelivet är den om 15-årige Mats, som hade Duchennes muskeldystrofi, och levde sitt liv genom spelet World of Warcraft. När han dog kom folk från hela världen på begravningen och sörjde. Klasskamrater online behöver inte vara mindre viktiga än de i en fysisk skola.

Om det visar sig att många skolor tycker att onlineundervisning fungerar kan man fundera på att ha gymnasieklasser online för de elever det passar bättre. Högre närvaro är en vinst både för skolorna och för eleverna.

Var tredje butik riskerar konkurs inom några veckor. Det är något nytt för svensk ekonomi och gör det svårare att hitta rätt med åtgärder.

Däremot är inte utrymmet för ekonomiska satsningar något problem. Sveriges statsskuld hör till de lägsta i EU, ja, i världen. Cirka 35 procent av BNP i statsskuld är lågt internationellt. I dagens situation är det inga problem för regeringen att motivera om skulden skulle öka mer än tillåtna fem procentenheter. Därför bör inte regeringen dra sig för att satsa ännu mer för att överbrygga den djupa nedgången.

I det finanspolitiska ramverk, som riksdagspartierna enades om efter 1990-talskrisen, ingår att utgiftstak fastställs för statens budget för tre år framåt. De satta taken håller naturligtvis inte i dagens situation när staten går in med tiotals, kanske hundratals, miljarder i olika nya satsningar. Men det är tillåtet att ändra utgiftstaken om det finns särskilda skäl. Tydligare skäl än den nu framväxande krisen är svårt att se.

Inte heller överskottsmålet på numera en tredjedels procent av BNP är något problem. Det gäller över en konjunkturcykel och därför är det naturligt att budgeten pekar mot underskott i ekonomisk nedgång och kris, samtidigt som det bör vara överskott i goda tider.

Det svåra är som sagt att hitta verkningsfulla åtgärder för att rädda företag som förlorat nästan alla sina intäkter i stort sett över en natt. Hur ska små restauranger och caféer, taxi- och bussbolag, frisörer och klädbutiker kunna överleva ens en månad när kunderna inte vågar gå ut för att utnyttja deras tjänster?

Visst har riksdagen i brett samförstånd mellan januaripartier och opposition beslutat om omfattande åtgärder, med både permitteringsstöd, lånemöjligheter, uppskjuten skatt, sänkta arbetsgivaravgifter och annat. De som nu blir arbetslösa har fått bättre villkor. Men för många företag räcker det inte. Redan har antalet konkurser ökat, särskilt i storstäderna där smittan spridit sig snabbast.

En del ekonomer talar om ”helikopterpengar”, en summa till alla utan villkor. I USA har Trump och kongressen enats om att betala ut 3000 dollar (runt 30 000 kronor) till varje familj. Men där har få arbetslöshetsersättning och många saknar sjukförsäkring, så där är det en överlevnadsfråga.

Det är det inte i Sverige. Här är det inte medborgarnas ekonomiska möjligheter att konsumera som sviktar utan deras fysiska möjligheter av rädsla för smitta och av försiktighetsskäl.

Så här är helikopterpengar knappast lämpliga. Här handlar det om hur företag på ruinens brant ska kunna räddas. Om alltför mång företag tillåtsf försvinna under krisen blir det svårt att restaurera ekonomin.

Det handlar inte, än på länge, om statens möjligheter. Utrymmet finns och måste utnyttjas. Det gäller ”bara” att ha kreativitet nog att hitta rätt åtgärder.

Yngve Sunesson

Fram till 2018 har det saknats tydliga riktlinjer för vad ska hända med bevisföremål som samlas in på landets mottagningar för våldtagna. I en dokumentär får Sveriges television reda på att innehållet i lådorna sällan analyseras och att lådorna dessutom ofta tappas bort.

Undersökningen tar i bästa fall 2.5 timmar, enligt en av sköterskorna som jobbar med dem, i värsta fall 4-4.5 timmar. Undersökningen beskrivs av dem som har gått igenom den som mycket jobbig, eftersom de inte bara utsätts för en fysisk undersökning, utan måste svara på personliga frågor som gör att de måste återuppleva fallet i detalj.

Efter detta har alltså polisen inte ens haft anständigheten att hålla koll på lådorna. Eva Wettborg, chef för forensiskt analysteam vid polisen i Stockholm, berättar i dokumentären Våldtäktens spår att lådor har hittats i i kylen bredvid matlådor, eller i någon enskild polis bokhylla.

Våldtäkt är inget brott som polisen prioriterar, det har de varit öppna med sedan tidigare. Förklaringen har då varit att de valt att lägga resurserna på andra brott, som mord. Den här formen av likgiltighet är dock svår att bortförklara. Ingen mordutredning i världen berättigar att bevismaterial slarvas bort, eller som man misstänker här, förstörs.

Wettborg säger att polisen har slarvat med spårsäkringssatserna och endast fyra av 10 har skickats på analys. Efter de nya riktlinjerna kommit på plats har endast Stockholm fått ordning på rutinerna, andra delar av landet ligger efter.

Vi har som samhälle kommit fram till att våldtäkt är ett brott. Ändå behandlas det med sådan nonchalans att det har setts som acceptabelt att slarva bort bevisföremål som skulle kunna få en gärningsman fälld. Genom att inte analysera bevisning kan man dessutom missa att det rör sig om seriegärningsman, eller i alla fall någon som begått fler än ett brott.

Det är kränkande för de utsatta och kompromissar med rättssäkerheten på ett oacceptabelt sätt.

Opinion

Flera bra initiativ har tagits för att näringslivet ska kunna överleva coronapandemin. Malmö stad sänker hyrorna för verksamheter som hyr av MKB, Stadsfastigheter, kultur- och fritidsförvaltningen, gatukontoret eller andra hyresvärdar kopplade till kommunen. Hur stor sänkningen kommer att bli är inte klart. Det ska göras “en affärsmässig bedömning” från fall till fall. Förhoppningsvis tar Malmö stad i ordentligt: ingen tjänar på att stadens restauranger och butiker går i konkurs. Det innebär en stor risk för ökade kostnader för redan ekonomiskt utmanade Malmö om fler blir arbetslösa och beroende av försörjningsstöd. Sannolikt är blir det kortsiktiga bortfallet av hyror sammantaget betydligt mindre kostsamt.

I Hässleholm har man uppfunnit en egen valuta. Älvsbyhus, med fabrik i Bjärnum, ger sina anställda 1000 kronor var att handla för hos medlemmar hos Hessle City, förutom ICA Maxi och City Gross, som inte lär behöva någon hjälp i hamstringstider. Tanken är att initiativet ska gynna sällanköpshandeln, vilket är klokt. Medlemmarna i Hessle City hoppas att fler företag ska följa efter.

Intäkterna från Göteborgs filmfestivals streamingtjänst Draken film går under ett halvår till biografer som visar kvalitetsfilm. I Malmö handlar det bland annat om Panora och Spegeln. Där man se filmer som nyligen gått på de aktuella biograferna, som Porträtt av en kvinna i brand och jag och min bror, men också klassiker som Truffauts De 400 slagen.

Regionerna fick i början av 2000-talet ta över ansvaret för lager av sjukvårdsutrustning och det förefaller ha skett lite godtyckligt. De beredskapslager som funnits tidigare låg geografiskt långt bort från befolkningstäta områden. Det kalla kriget upphörde och då upphörde också behovet av att ha stora lager av matvaror och sjukvårdsutrustning. EU-inträdet bidrog också till att Sverige tyckte sig kunna lita på att problem kunde lösas gemensamt. Detta särskilt eftersom Sverige hade det ekonomiskt tufft efter 90-talskrisen och Göran Persson-regeringen tyckte det var rimligt att dra nytta av EU-medlemskapet på detta sätt.

När det gäller mat ligger självförsörjningsgraden på runt hälften av behovet, men i själva verket är den mycket mindre än så. Det behövs drivmedel och konstgödning för att producera livsmedel, och där är den svenska produktionen i princip noll. Det skulle krävas mycket mankraft och hårt arbete för att kunna odla den mat som behövs vid en total avspärrning. Vi kan lugnt räkna med att den stadsodling som finns idag skulle öka markant.

Även det civila försvaret har levt ett undanskymt liv sedan det kalla kriget upphörde. 1986 fick kommunerna ansvaret för det så kallade hemskyddet och tog hjälp av Civilförsvarsförbundet. Organisationen har levt en lite undanskymd tillvaro, men kanske kan det bli en uppgång när många människor ser ett behov av att höja sin egen beredskap. Genom klimatkrisen har många blivit så kallade preppers, som har lager hemma som gör att man klarar sig en längre tid. Coronakrisen har spätt på denna insikt och det är kanske en något så när rimlig förklaring till hamstringen av toalettpapper. Coronapandemin för förhoppningsvis det goda med sig att kunskapen om och efterfrågan på en god beredskap ökar.

Besöksförbudet infördes för att skydda de äldre från smitta utifrån, men det ser dessvärre ut att ha kommit försent. Nu har coronasmittan tagit sig in i allför många äldreboenden. Personalen får det svårare att arbeta när de måste ha full skyddsutrustning. Skåne har än så länge varit lindrigt drabbat, kanske delvis beroende på att det tidigt infördes besöksförbud på flera boenden.

Det som kan oroa är hur de äldre ska klara sig rent mentalt. Att inte få besök av nära och kära måste vara enormt påfrestande och gör många ledsna. Om man är ledsen och upprörd är man sannolikt inte så sugen på att äta. Det är sedan länge ett problem att gamla lätt blir undernärda, både de som bor hemma och de som kommer till äldreboende. Redan när de flyttar till äldreboendet kan de vara undernärda, eftersom det sällan är roligt att äta ensam. Att då inte få ta emot besök, inte ens från en livslång partner, måste påverka den mentala hälsan betydligt.

Kommunerna måste därför tillsätta extra resurser och anställa tillfällig personal. Med tanke på alla arbetslösa borde det vara en ganska enkel sak om man anstränger sig lite. Den ordinarie personalen behöver ha arbetsro att vårda de som är sjuka, och den tillfälliga personalen skulle kunna hjälpa till med mat och aktiviteter. Självklart måste smittriskerna hanteras på största allvar, så det kräver stor kreativitet från de anställda. Kan man jobba på nya sätt? Hur serveras maten lockande under de nya förutsättningarna? Hur muntrar man upp den som längtar efter sina anhöriga? Hur får man de gamla att röra sig så att de inte tappar muskelmassa och därmed också aptiten?

Alla möjligheter att tänka utanför den berömda boxen måste uppmuntras. Inte mycket är vunnet om de gamla klarar sig från coronasmitta men i stället tynar bort av bristande livslust. Mat och social samvaro är viktiga behov som inte får glömmas bort i detta extremt svåra läge. Dilemmat måste hanteras klokt och man måste klara att göra både och. Hur det ska ske måste lösas lokalt, men respektive kommun måste ge de ekonomiska och praktiska förutsättningarna.

Det är klokt att Staffanstorp stannar kvar, då det brukar vara svårt att stå utanför etablerade samarbeten. Kanske är det rentav så att Staffanstorp gav signalen till att starta ett välbehövligt förnyelsearbete, eller åtminstone visade på det nödvändiga att se över verksamheten efter tjugo år.

Kommunförbundet Skåne bildades i samband med att Region Skåne tillkom i slutet av 90-talet. Innan dess hade det funnits ett antal konstellationer av kommunala samarbeten, såsom Sydvästra Skånes Kommunalförbund, SSK, och Nordvästra Skånes Kommuner i Samverkan, NOSAM. Det fanns de som trodde att kommunförbundens saga var all i samband med regionens tillkomst, men kommunpolitikerna tyckte annorlunda. De var rädda att det annars bara skulle bli ett regionalt perspektiv på allting.

Sedan starten har Kommunförbundet Skåne styrts och skötts på ungefär samma sätt, trots olika chefer och olika politisk ledning. Men sedan i somras är det nya tag. Patric Åberg, kommunstyrelsens ordförande i Östra Göinge, är ny ordförande för kommunförbundet och har med rätta dragit igång förnyelsens vindar. Förutom ny politisk styrning har förbundsdirektören slutat och ersatts av en tillförordnad, externt rekryterad konsult som har hög kompetens inom förändringsarbete.

Med Patric Åberg vid rodret är förändring och förbättring skrivet med tusch på väggarna. Han har lyckats åstadkomma en positiv vändning i Östra Göinge, trots svåra förutsättningar. "Här går det", uttalat på göingska (härgaurda) är hans paroll. Den tidigare trötta organisationen Kommunförbundet Skåne är på väg mot något liknande.

Region Skåne får helt enkelt steppa upp några steg för att kunna möta det förväntade nya kommunförbundet. Bra samarbete behövs i Skåne. Om parterna är hyfsat jämnstarka blir samarbetet desto bättre. Det är konstigt att kommunerna inte gjort denna översyn tidigare, men bättre sent än aldrig.